lissegotze

Ligger och funderar på det här med att stå upp för något man tycker och tänker, men jag tänker då även att själva ordet i sig "står för det jag tycker" kan bli lite bryskt.

Jag tycker inte riktigt om när människor ska låta nedlåtande i sina toner och ni vet den här typiska "jag vågar stå för vad jag tycker och tänker blablabla", det vågar jag med men vart går gränsen för att låta nedvärdernade?
Jag står också för det jag tycker och tänker, men det betyder inte att jag är villig att ändra åsikt och uppfattning om någon kommer med ett nytt förslag som för mig låter rimligt och vettigt. Det finns ju inge jobbigare än människor som ständigt måste skriva "men vaddå, jag måste ju få skriva och tycka precis som du gör?", ja men absolut får du det, men man måste också vara beredd på att personen inte alltid kommer hålla med och därav skapas konflikten, men det bästa är egentligen att vara öppensinnad och ta till sig vad folk säger och sen försöka formulera sig på ett vänligt sätt istället för att hugga till. 

Jag har många gånger svårt att inte hugga till, men det är väldigt sällan över sociala medier det händer, isåfall tycker jag att det är en diskussion som är bättre att ta i verkliga livet. Jag ställer mig frågandes till viss hästhållning men det är inte något jag skulle kommentera såhär över sociala medier, eller jo, det är absolut något jag skulle kunna skriva här på bloggen men sällan skulle jag kommentera någon annans blogg med sådant.

 

Man lär sig av att lyssna och ta till sig, men även jag kan vara rapp i käften om någon kommenterar något som ligger mig varmt om hjärtat med en riktigt illa ton istället för att säga "nää du behandlar dina hästar fel, du måste göra såhär" så kan man säga "vet du, jag har lite förslag som vi kan testa och se om det funkar", vilket är trevligast tycker ni? 

Jag är alltid väldigt trevlig mot folk som är trevliga mot mig, jag har oerhört svårt för vissa människor som låter otrevliga eller tror sig vara bättre än alla andra, tror nog alla tycker det men vissa kan ta det och vissa inte, jag är en av dom som inte kan ta det och då börjar tyvärr min käft gå i ett och adrenalinet pumpar lite för mycket, men det är för att jag mestadels hatar när folk säger åt mig vad jag ska göra, och ska vi komma in på det spåret så måste vi gå långt tillbaka i tiden, det orkar vi inte hehe! 

 

Nej men det jag egentligen vill säga är väl att det är skit bra att våga stå upp för något som du tänker och tycker, men det är lätt att falla in i någon slags enfiligbana vilket är väldigt farligt, var öppen och ta till dig saker, när du lyssnat klart på personen och fortfarande känner dig frågandes så var inte rädd för att säga något då, man måste få lära sig om saker och ting och skapa en uppfattning, men framförallt så är det viktigaste att vara öppen för förslag, det kommer du långt på.