lissegotze

Drömmen för mina hästar, drömmen för Kvicken och Shatte. 

 

Jag tror mina och deras drömmar går hand i hand. Min dröm är att dom ska ha det så bra som möjligt och det är nog deras dröm också. Fick dom välja skulle dom vara helt fria, fick jag välja skulle dom vara helt fria. 

 

Förstå att ha ett stort landskap med berg och dalar, bäckar och diken, mil av lång vandringsväg framför sig, förstå det. Förstå att ha dom lösa ute i naturen, förstå att inte ha något som hindrar dom från att fly om dom vill. Förstå att få ha dom nära men ändå fria, förstå att dom vill stanna nära dig även fast dom inte behöver. Förstå att kunna göra en enkel vissling och dina finaste vänner kommer galoppernades mot dig även fast dom inte måste, förstå det. Förstå att dom har frihet påriktigt, mäktigt. 

 

Jag vill inte ha mina finaste vänner instängda, jag vill inte ha stängsel som har dom inburade, jag vill att dom ska få hela världen. 

Jag älskar dom verkligen så mycket att jag skulle låta dom få gå om dom ville. Jag har aldrig förstått innebörden av det förrens nu. Skulle dom vilja leva det vildalivet så skulle jag låta dom, jag skulle inte göra något för att hålla dom nära mig för min egna skull, det deras önskan är är min önskan. 

 

Men den här drömmen är så långt bort det går, och det suger.