lissegotze

Igår möttes jag och min kompis Carro upp i stallet för att umgås lite med hästarna och hitta på något.

Jag bestämde mig för att rida lite på Kvicken och Carro ville då longera Shatte lite/jobba med han från marken vilket han behöver. 

Det gick super bra att rida Kvicken, vi hittade verkligen en harmoni tillsammans. Jag testade att endast rida med innertygel, dvs släppte ytter helt och höll en löskontakt med inner. Jag testade det för förberedande för att rida i halsring, sen kommer det säkerligen inte hända men jag ville se hur det gick att rida med så liten kontakt som möjligt och som att det bara fanns en halsring där, funkade super bra! 

 

Carro gjorde bara övningar i skritt på Shatte då han var väldigt missnöjd med utrustningen han hade på sig. Vi hittade ett gammalt träns som vi satte på honom bara det att vi tog av bettet på det. Men han tyckte inte alls att det satt bra och han visade det tydligt genom att slänga med huvudet x antal gånger så fort det blev tryck på nosgrimman. Carro konstaterade även att han har mycket svårt att böja sig i båda varven, dock högervarvet svårare vilket jag också uppfattar det som att det är. 

 

Det han har svårt med i böjningen är att få ganaschen till en bra böjning, halsen blir i en fin båge men huvudet ställs utåt som att det är något som tar emot. Det är även ett kommande "problem" i ridningen, han har svårt att komma framåt, söka sig nedåt och sedan böja sig. 
Carro tror att det är något "fel" vilket även jag tror och alltid har trott. Vi spånade lite i ämnet och kom fram till att det delvis kan vara fel utbildning från början då han nu vid 13 års ålder fortfarande är en ganska vinglig häst, även att det kan vara något genetiskt fel som sitter. 
Jag har ju alltid trott att det är något i det genetiska som spökar då han vid ridningen för cirka ett år sedan började protestera som en häst gör vid missnöje. Det här är något som inte går att pressa igenom, eller egentligen ska man aldrig behöva pressa igenom det heller, så för mig är inte det ett alternativ. 

 

Shatte är en sådan häst man måste lyssna på, du måste se honom och förstå honom och då är han villig att försöka även fast det tar emot. Det är små små steg med honom och jag tycker Carro gjorde rätt med honom igår att under en timme utföra lite grundligt arbete med hjälp av den akademiska filosofin som hjälp. 
Det är ingen stress med honmo och prio ett är att han ska må bra, men det som går att fastställa är att allt i hans kropp inte fungerar vilket gör att han har svårt att exempelvis böja sig. 

MEN det som är så fint med att arbeta han från marken är att se lugnet i honom, det är något jag värdesätter högt.