Kvicken + flock

Ibland är jag i stallet två gånger per dag nu. Första gången brukar jag ta in honom och så hittar vi på något kul och andra gången så brukar jag bara iakta flocken på avstånd. 
Det är något väldigt intressant med att se en flock hästar röra sig tillsammans. 

Jag och Kvicken har fått ett starkt band på bara 1v och 5 dagar. Istället för att ställa upp han i stallet så har jag släppt han på ridbanan och borstat och fixat med han där istället. I friheten (utan att vara fastspänd) så känner jag att det blir en finare kommunikation. Vill han inte vara med mig så kan han bara gå ifrån mig så blir det lätt för mig att kunna läsa av hans kroppspråk och tänka över vad jag gjorde som fick han att gå sin väg. 
Sjävklart behöver vi inte vara med varandra under hela vistelsen tillsammans, men att vara med varandra större delen av den är en önskan. 

Steg 1 är att vi ska ha fokus på varandra. Jag måste fånga hans uppmärksamhet, utan uppmärksamheten så finns det tyvärr inte så mycket att gå på... Det är inte det att han måste komma och vilja vara med mig direkt, men märker jag att han successivt går ifrån mig så pushar jag honom att gå ännu längre ifrån mig. Att få hästen att röra sig är ett stort steg till att kommunicera med varandra om hästen inte väljer att vara med dig från första början. 

Att kunna blockera och få hästen att ändra riktning är också ett +. Kollar jag på hästarna i flocken så är dom väldigt bra på att blockera varandras vägar. Varför jag gör allt detta är för att målet till slut är att han ska vilja stanna upp och vända sig in till mig. I alla rörelser jag gör och själva tanken bakom dom är att kunna röra mig så nära som möjligt till vad en häst gör. 

Det här är faktiskt något som ALLTID funkar när jag umgås med Kvicken och allt mer eftersom så minskar minuterna tills steget att vi umgås. Det gäller också att inte pressa hästen för hårt, vill den inte vara med dig så behöver du inte vara på den heeeela tiden, många gånger måste man ge hästen tid också, man måste stanna upp och backa några steg i många fall. Det är något man lär sig allt mer efter att man kan hästens språk. 

Han kommer till mig i hagen för det mesta, tecken 1 på att han faktiskt vill vara i min närhet. När jag trär på han grimman så är det inget motstånd eller att han vill gå iväg, han glider i den själv. När vi går mot stallet så följer han med. Det är en stor förändring. 

Idag när jag släppte ut han i hagen efter att vi gått in i stallet en liten stund (jag tvättade hans ögon och borstade m.m) så stod flocken en liten bit från oss, cirka 500 m kanske. Jag släppte honom och började röra mig mot flocken. Han gick bredvid mig hela vägen utan en ända tendens till att vilja hugga efter mig eller göra utfall. Förut var man tvungen att alltid ha ett extra öga på honom för det var liksom inte 100% säkert att han inte skulle göra något, men nu, inga problem. En casual promenad i hagen, känslan var fantastisk. 

Sen hämtade vi upp Midnight på vägen (Kvickis bästa kompis i hagen) och rörde oss alla tre till flocken. Vips så stod hela flocken tillsammans igen och betade i lugn och ro med mig i mitten av dom. Flocken är förövrigt en väldigt trevlig flock, harmonisk och stabil. 
Här står hela flocken och betar lugnt. Kvicken är den tredje hästen längst in mot flocken från vänster sida. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0