Vi var på prommis

Jag och Kvickis tog en promenad för några dagar sedan uppe i backen som ligger precis vid stallet! 

Promenad vet jag inte riktigt om vi kan kalla det då han stannade varje meter för att beta det goda gräset... 

I vilket fall som så är det en enorm skillnad att gå med Kvicken nu. Förut gick han antingen på en eller 2 meter framför en. Jag har fokuserat väldigt mycket på att han ska gå bakom mig, varför? För att minska stressen i honom samt att vi ska respektera varandras space. Han blir i många fall stressad och klampar rakt på en och därför fokuserar jag på att han ska hålla sig bakom mig till en början, känns han lugn och harmonisk då får han jätte gärna gå vart han vill, farmför, bakom, på sidan, så länge han respekterar min yta och jag hans.  

Jag märker oftast en stor skillnad på honom efter att vi har umgåtts och fokuserat på vissa saker. Som efter promenaden när vi är tillbaka i stallet så är han mycket mer tillgänglig för att umgås. Han blir mycket mer uppmärksam på mig och accepterar mycket lättare att jag vill borsta på honom eller bara stå på sidan av honom. Jag tror ju starkt på att du inte måste ha fysisk kontakt med en häst för att kunna umgås, utan det handlar också om att bara kunna vara i närheten av hästen och att hästen är okej med det. 







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0