Ridskola?
Okej, nu sitter jag här på en ridskola igen. Vet inte om jag har nämnt det men jag passar en barnfamilj på tre stycken barn och två av dom rider på ridskola. Det här betyder att jag följer med dom till ridskolan 1 dag i veckan när jag passar dom. Egentligen hade jag hoppats på att aldrig behöva vistas på en sådan plats igen men jag har inte så mycket val. Jag väljer istället att sitta och iaktta vad det är som pågår och analyserar hästhanteringrn etc.
Hur konstigt det än låter så fällde jag några tårar tidigare idag. För mig är det inte speciellt kul att kolla på hästar som har noll livsglädje kvar, för det är precis det jag ser, tyvärr...
Några av sakerna jag har uppmärksammat är att det är INGEN som kontrollerar hur hårt nosgrimmorna sitter eller hur hårt sadelgjorden spänns. Jag kan med blotta ögat se att nosgrimmorna sitter alldeles för hårt på marijoteten av hästarna. Av 8 stycken hästar så är det två stycken som endast har på sig träns och sadel, 4 stycken har på sig snoddar och två stycken har på sig martingal. 5 av hästarna kickade bakut när ryttarna skulle hoppa upp och resterande stod stilla utan en min eller rörelse. En av hästarna försökte även bita sin lilla ryttare aggressivt 3 gånger. Att sätta på snoddar på hästar är något som jag anser är långt ifrån ok, som så mycket annat. Ponnysarna går med inspända huvuden (dom snoddarna är spänds hårt på hästen) och har ingen chans till att komma undan.
Varför reagerar inte ridläraren ? Jo för att det här är helt normalt. Det är inget konstigt i marijoteten av hästvärlden. Man lägger inte några större värderingar i varför hästen säger ifrån.
Alldeles nyss fick jag en tillsägning om att hundar inte får vara med inne i ridhuset uppe på läktaren, tur det, hade nog inte klarat av att se på hela lektionen även fast det är typ 8-10 åringar som rider. Precis innan jag blev tillsagd så stannade nämligen en ponny upp för att kika på oss. Den lilla ryttaren som red började intensivt göra det som vi så fint kallar "ponnysparkar" (att det ens är ett existerande ord finner jag konstigt) och jag tappade genast fokus. Ridläraren säger inte ett ord om att det inte är okej. Jag va påvög att brista där och då, orden som höll på att komma ut ur min mun var "det är inte ok att hunden min är på läktaren men det är helt okej att en av dina elever sitter och sparkar i sidorna på en av ponnysarna?" men jag hejdade mig, tog min hund och gick ut. Jag blir så fruktansvärt upprörd, vi behöver en revolution inom hästvärlden, det här är inte ok.
Vill upplysa om att det här inte alls är riktat till barnen som rider på ridskolan, dom vet inget annat. Däremot lägger jag ansvar på ridläraren och alla andra som är inblandade i verksamheten.
