funderar på detta-Kvicken
För dom som känner Kvicken (inte mig inräknat) så skulle nog beskrivningen vara "Han är väldigt sur i boxen och att hantera men att rida är han väldigt trygg och lugn, skulle ALDRIG göra något för att ryttaren skulle bli rädd".
Detta stämmer såklart, delvis.
Detta stämmer såklart, delvis.
Jag och Kvickis har en annorlunda relation, honom behöver jag jobba med varje dag från marken, det behöver inte betyda att gå ut och gå eller så, utan kanske bara att umgås i boxen utan att få konflikter.
Jag upplever Kvicken som en väldigt stressad individ vissa gånger, han blir väldigt frustrerad när han inte förstår, men är lättlärd.
Men det som är så jäkla konstigt är att vi ALLTID har funkat så jäkla bra tillsammans när det kommer till ridningen och lite mindre bra när det kommer till marken (detta har dock förändrats det senaste året). Även fast det har blivit extremt mycket bättre det här året så har vi fortfarande större chans att förstå varandra när jag rider. Vi klickar så jäkla bra då och får ALLTID till bra ridpass oavsätt vad.
Detta är irriternade.
Känns jäkligt bra att ha en häst som är helt fantastisk att rida på osv, men jag vill ha mer än så, jag vill kunna umgås med honom i hagen som jag kan umgås med Schatal utan att han ger mig onda ögat, jag vill kunna gå ut på en lugn promenad utan att han hetsar bakom mig, det är så mycket jag vill men så lite tid som finns, känns det som.
Han är en klurig individ. Ibland tror jag att han håller på att nafsa när jag är väldigt frånvarande, jag kan stå och borsta på honom men jag är inte riktigt där, psykiskt. Då vill han väcka till mig lite, för det räcker med att jag säger "nej Kvicken" och han slutar att nafsa. Sen finns det dom gångerna han nafsar när han blir irriterad på mig, och då är det ju helt okej tycker jag, så länge det inte blir farligt, det är hans sätt att visa att "nej,lägg av med det där:"
Som sagt räcker det med att alltid säga nej och han slutar genast.
Som sagt räcker det med att alltid säga nej och han slutar genast.
Skulle vara så jäkla kul att få hit typ Buck Brannaman eller typ Monty Roberts osv. Dom är 2 riktigt jävla kloka individer och skulle vara kul att se hur dom ville umgås med Kvicken och vad dom skulle rekommendera.
Än så länge har jag bara mitt egna öga att se och förstå med, men det jag kan säga utan att låta självgod är att jag är den som kan umgås med Kvicken bäst utav alla som är i närheten av honom. Vissa får inte ens komma fram utan att han hugger efter dom, det gäller att lära sig att han inte är farlig och att man visar "jag är inte rädd för dig:"
Älskar den hästen så otroligt mycket att det gör ont, på riktigt. Vi har en lång väg att gå men vi kommer närmare och närmare varandra för varje dag. Dessutom har vi ju några år kvar tillsammans, förhoppningsvis, Min gamla kille blir ju nämligen 22 år 2014!!
Kommentarer
Trackback
