Det frustrerande stadiet
Jag har känt en sådan frustration på sistone när det gäller Sveriges hästhantering. Jag vet inte om det faktiskt är för att jag kom tillbaka och levde i den traditionella hästvärlden ett tag, var ju faktiskt bara 1,5 månader sedan jag slutade jobba i stallet.
Jag vet helt säkert nu att det här fortfarande existerar. Det här med att man alltid ska bestämma över hästen, skadliga redskap är helt okej att använda och man pratar om hästar som om att dom är människor. Men ändå så skulle vi aldrig behandla människor på det viset som vi behandlar hästar.
Jag är trött på folk som inte tror att man kan tvinga sin häst till något, det är klart att det går precis som det går att tvinga en människa till något, med fysiskt angrepp så viker sig nog dom flesta till slut. Jag är trött på att folk tror att deras hästar önskar precis samma sak som sin ägare gör, varför i hela friden skulle den välja att träna och tävlas framför att få gå i en stor flock i en stor hage dag in och dag ut? Om man förstår sig på hästen så förstår man sig också på det påståendet. Jag är trött på att se hästar gå så intryckt mot sin bringa som det bara går, vare sig ryttaren rider eller longerar. Jag är trött på att vi har byggt upp en hel sport som handlar om att hästar ska prestera och människor ska vinna, tävla med din egna bärbara kropp istället. Men framför allt är jag trött på att det känns som om att folk aldrig kommer att förstå sig på hästen, precis som den är när den står mitt framför dina ögon i sin allra vackraste form.
Bilderna nedanför är bilder som någon har fotat på Falsterbo från iår. Det här är ett helt acceptabelt sätt att rida sin häst på, och folk betalar för att se detta. Nejnejnej.
vill ta upp det här
slå inte din häst
Skrev ett litet inlägg tidigare om att jag INTE tycker det är okej att slå till hästen, det är snarare oss själva problemet ligger på då om vi känner att vi måste ta till fysisk våld för att få hästen att förstå oss.
Det här skedde cirka 3 gånger under hela longeringen och jag lyckades lösa situationen UTAN att ha fysisk kontakt med honom. Visst hade situationen kunnat bli livsfarlig om han bestämt sig för att attackera men jag litar på mitt omdömme och jag litar på att han faktiskt inser att jag inte vill honom något ont.
Det här resulterade då i att han började slicka sig runt munnen och "tugga" lugnt. Såg att bilden jag la upp inte riktigt kom med på hela bloggen men det som menas med att hästen "licking and chewing" är då att den bearbetar det som händer runt omkring sig, tar till sig ny information och lyssnar på vad du gör med den, på ett positivt sätt.
Det här är något jag inte riktigt tänkt på förut men nu när han var väldigt tydlig med att göra det så blev det som en uppenbarelse för mig att jag faktiskt gjorde rätt, vilket var skönt.
Klart man ska vara ledare och bestämd över sin häst men det finns både bra och dåliga ledare, kom ihåg det.
när hästen börjar uttrycka sig
Nej, för mig är det jätte viktigt att hästen får uttrycka sig och uttrycker sig. Hur ska jag annars kunna göra en bedömning om hur hästen är som individ? Hur kul är det egentligen med en häst som är apatisk, det är det värsta som finns att inte få någon som helst reaktion, dom flesta ridskolehästarna tycker jag är apatiska, bara för att ge exempel.
Den uttrycker sig när den får friheten till att göra det, och det är din plikt att ge den den friheten.
Så, låt era hästar få uttrycka sig, det är något av det viktigaste när det kommer till hästhållning!
