lissegotze

I och med att jag alltid har haft Kvicken i ett "eget" litet stall hos min kusin så har det varit en stor fördel. Jag har själv kunnat bestämma hur länge han ska vara ute och när han ska in osv. Det jag inte har kunnat bestämma är hur stor flock han ska ha då jag hade två hästar (Shatte<3) under en period på två år. Men matintag och utevistelse som är två av hästarnas viktigaste faktorer har jag själv kunnat bestämma över vilket har varit guldvärt. 

Sen när vi bodde uppe i Umeå nu under perioden augusti-oktober så hade jag också väldigt tur, eller tur och tur, jag visste att Carro och hennes mamma var bra hästmänniskor redan innan jag åkte upp. Där bestämde vi samma sak också, utevistelse, matintag och så hade vi en flock på 4 hästar vilket är det absolut optimala tycker jag (det får gärna vara fler hästar). Vi höll dom ute väldigt mycket och fodrade runt 4 gånger per dag, dock hade dom alltid lite att småplocka på ända tills jag åkte i början av november igen. 

Jag bestämde mig för att åka hem igen och då började ett nytt kapitel. Vart ska jag stalla upp Kvicken? För mig var 3 faktorer avgörande för att jag skulle flytta hem honom igen. Stora hagar, mycket utvistelse, en flock, litet stall samt bra med matintag. Ett + var bara att han gärna stod i Vallentuna också. Turen har man ju att Vallentuna är en väldigt hästtät kommun. 

När jag började leta efter stallplatser så insåg jag hur jävla svårt det var. Mina krav var för mig minimala, eller rättaresagt en självklarhet. Men ju mer jag sökte desto mer insåg jag att det inte är lika självklart för alla. Jag började få lite smått panik inombords men jag åkte och kollade på ett stall som jag tyckte lät bra. Visserligen låg stallet långt ut på vischan i Vallentuna men det stod i annonsen att hästarna gick i flock och att det var mycket utvistelse och stora hagar. Till min besvikelse så var hagarna helt värdelösa, tyvärr. Med andra ord så gick min dröm i bitar om att jag faktiskt hade hittat det rätta stallet. Besviken som jag var så åkte jag och mamma hem igen. 

Vi satt vid matbordet och jag skulle dagen efter åka upp till Umeå igen. Varav att jag och mamma kikar på en annons som jag tidigare hade sätt. Den lät inte jätte intressant då dom först och främst sökte en liten ponny men mamma sa att "nu ringer vi på den annonsen och ser vad som sägs". Under den perioden så hade jag även tappat min röst så hon fick ringa och prata. 

Eftersom att stallet ligger väldigt centralt i Vallentuna (cirka 5 min med bil ifrån mig) så valde vi att åka dit samma kväll. Det sjuka är att det stallet som ligger där är knappt så att man ser det från vägen även fast jag har åkt förbi där i hela mitt liv. Det är till och med samma ridvägar man rider på som jag och Kvicken har växt upp med. 

Så fort jag träffade Björn som äger stallet så fick jag en fruktansvärt bra känsla. Han visade oss in i det lilla mysiga stallet som han själv byggt och jag föll pladask. Ett stall på 5 st boxar och en stor sommarhage och vinterhage. Självklart finns det större hagar att leta efter men dom uppfyllde mina krav. Dom har även fri tillgång till grovfoder på dagarna.  Han började snacka om att dom självklart går i flock hela bunten och att dom går ute från 8-6 på dagarna. I mitt huvud så plingade klockan, bara till klockan 6? Fan också... Men så sa han det att det är bara under dom här mörkaste månaderna nu och att det inte är jätte noga egentligen. Sen går dom ute på sommarbete hela sommaren och om det funkar så även en bit in på våren också. 

Jag frågade lite vad det är för folk också och han sa att alla mest är hobbyryttare och ett jävligt skönt gäng liksom. Jag föll för stället rätt fort. Även fast jag gärna hade sett att det var mer utvistelse så sa mitt hjärta att, du kommer inte att hitta ett bättre stall. 

Med det sagt så kan jag säga att idag känner jag likadant. Jag kunde inte ha hittat ett bättre stall till Kvicken. Självklart hade det optimala varit att ha ett eget stall men ni förstår vad jag menar. 

Alla är så jävla trevliga och Kvicken stormtrivs. Han är väldigt glad och positiv och hela hans energi är harmonisk. 

Ett + för mig som människa är också att alla som står uppstallade har en hyfsat bra hästsyn också. Vi är måna om att hästarna ska få vara hästar och jag kan sitta öppet och prata om min hästsyn och det är liksom inget konstigt. Alla är så lugna och trevliga och välkomnande.  Det känns fruktansvärt bra och jag kunde inte varit nöjdare.

Jag förstår att inte alla har dom bästa möjligheterna när det kommer till att hitta stall. Det beror nog väldigt mycket på vart du bor i landet och vad du anser är viktigt för din häst. Pengar spela tyvärr också in ibland även fast jag väldigt sällan pratar om pengar när det kommer till hästar. Hästar kostar pengar och det är vi välmedvetna om. Jag är bara jävligt glad över att jag inte ser min häst som en individ som "kostar pengar och därför får han inte gå med andra hästar för att då kan han skada sig".  

Ja det finns det, men det finns fan inte tillräckligt många bra stall. Vi borde sätta högre krav på oss själva som hästägare och verkligen börja se efter våra hästars behov. 

Kvicken och ponnyn Natchos kliar på varandra. 

Kvicken och Frankie äter mat tillsammans. Det är ju Frankie som Kvicken är "beskyddare" till också hehe. 

Jag är lycklig när Kvicken mår bra. 

Veckan som kommer jobbar jag måndag, tisdag, onsdag + att jag nu passar två stycken ponnysar i stallet också, vilket betyder att jag ändå måste dit på torsdag också. Deras ägare åkte till Miami nu över jul och kommer hem dagen innan nyår. Jag blev då tillfrågad om jag kunde ta hand om dom, jag svarade ja. Tänkte ändå att jag är i stallet på dagarna så då kan jag lika bra kolla till dom lite extra och borsta dom efter intaget på mina långa dagar. Förövrigt är det lättare skötsel såsom lite promenader på dom dagarna jag hinner och visitering/bortstning. Det betyder med andra ord att jag nu åker dit på helgerna också och mockar åt båda damerna. Det är egentligen inte så mycket extra jobb men ändå tillräckligt så att jag inte bara kan slappa. 

Utöver det så har jag ju Kvicken att ta hand om också. Han trivs verkligen super bra i nya stallet så jag känner mig jätte trygg med det. Han har tagit på sig rollen som "Frankies beskyddare". Frankie är hans boxpolare och dom två funkar väldigt bra tillsammans. Kan skriva mer om det i ett annat inlägg, blir så jävla mycket att skriva när man är inne på mobilen(min data är sönder). 

Vi har även fått en ny häst i stallet nu. Han heter whiskey och är också ett varmblod, dvs att 4 av 5 hästar är varmblod, jätte kul!! Whiskey är lite yngre än Kvicken, Frankie och Smaiky som är 24,19? Och 21? År gamla om jag minns rätt, whiskey är 9 år. Sen har vi lilla ponnyn Natchos också som är 8 år gammal.

 Det har varit lite strul vid Ihopsläppet nu då alla hästar jagar runt whiskey. Jag har själv inte kunnat vara där efter att vi släppte ihop alla första gången och då gick det helt okej bra. Efter det så har vi separerat på hästarna och numera går Whiskey ihop med Smaiky som är "högst i rang". Igår släppte dom ihop alla hästarna och då hade det tydligen gått väldigt vilt till. Vi får helt enkelt avvakta och ge det lite tid och se vad som händer! 

Annars är det ju jul snart vilket känns skitkul! Jag och mina tjejpolare brukar samlas upp på kvällskvisten och dra ner till lokalapuben för att dricka oss redlösa, iallfall några av oss hehe. 

Sen vet jag inte om jag kommer hinna att fira med min släkt i Haninge heller i och med att jag har två stall att åka till också, får se hur det blir på den fronten. 

Förra året bojkottade jag julfirandet med släkten då jag hade skapat någon slags av socialfobi och iår känns det mer tidspressat. Min syrra är ute och reser i Asien också oh det är inte alls lika kul utan henne heller. 

Kommer att kika in här lite successivt framöver också. Planerar på att skriva ett utförligt inlägg om detta år också, får se om det hinner komma upp i tid. 

Det var sjukt mysigt och vi alla samlades i stallet vid 4 tiden för att sedan rida iväg vid halv 5! 

Vi smyckade hästarna och begav oss ut i Vallentuna trakterna. Kvicken tog sjävklart täten (han går så jävla fort) och det passade ganska bra i och med att vid är väldigt bekanta med områdena! 

Vi står ju komiskt nog i ett stall som ligger väldigt nära i de trakterna som vi alltid har ridit i, väldigt kul! 

Jag red med en riktig fackla också, det var verkligen inga problem, han är väldigt cool på det sättet. 

Folk gör bara som dom alltid har gjort, vardagen rullar på och man orkar inte tänka efter en extra gång. 

Jag hoppas iallafall på en revolution. En förändring bör ske. 

Den här bilden skickade en tjej i stallet imorse på Kvicken och Frankie.