lissegotze

Men jag tänker väl lite såhär. Den dagen jag inte har godis med mig någonstans och jag vill träna med hästen osv så vill jag inte att det ska få en negativ effekt just för att inte godiset finns med och hästen kanske inte ser en mening med att samarbeta då heller. 

Sen vill jag inte att hästen ska försöka förstå mig heller för att den vet att den kommer att få godis då. 

 

Därför väljer jag att inte arbeta med godis. En bölning för mig är att låta hästen vara när den gjort "rätt" eller i vissa fall visa kärlek genom att klappa på den och klia. 

 

Kort och gott vill jag inte känna mig beroende av att ha godis med mig överallt!

Hur gör ni?:)

Ja rubriken handlar ju då såklart om ingen annan än mig själv. 

Vad jag menar med det är att jag inte är tillräcklig duktig för att kunna avgöra när hästen jobbar rätt under ryttaren. Jag har lärt mig att se att hästen INTE sätter under bakbenen med hjälp av att kolla på "bågen" när hästen går i alla gångarter. Jag kan se att dom flesta hästarna lägger allt för mycket vikt på bogarna och bara då böjer på huvudet, även mina hästar då. 

 

MEN jag anser inte att jag besitter den kunskapen än för att kunna gå vidare från där jag är nu med att jobba hästen rätt utan just nu får jag fokusera på det jag kan och vill, harmoni och kontakt. Efter det ska jag försöka på något sätt lära mig att jobba Shatte och Kvicken så att dom sätter bakbenen under sig också. 

 

Ni vet ju att jag absolut inte vill rida på styrka och många verkar tro att en hård och fast hand + mycket driv atoumatiskt får hästen att sätta bakbenen under sig men så är det inte i dom flesta fall, i självaverket böjer bara hästen sig ännu mer och hittar vägar igenom= dvs lägga vikt på bogarna. 

 

Behöver lära mig från grunden igen och det ser jag fram emot :) 

 

Haha ja vart ska man börja.. Sadlade på Kvicken och satte på Schatal grimskaftet, hoppade upp på Kvicken och iväg bar det .

 

Problemet var att Kvicken var lite rädd för Shatte då Shatte ofta är väldigt på honom, vilket han var idag också. Shatte fattade inte riktigt vad han skulle göra så han trippade på sidan av av Kvicken och då blev såklart Kvicken stressad också. Det gick bra iungefär 100 m men sen när det började bli lite mer öppna ytor började Shatte få lite överskottsenergi och började studsa vilket då fick Kvicken att triggas igång lite. 

Då vart jag tvungen att hålla lite hårdare i Kvicken vilket inte riktigt uppskattades och han blev ännu mer stressad. Valde istället att gå tillbaka med Shatte till stallet och fortsätta rida ett pass på volten med Kvicken istället. 

 

Vill dock fortsätta öva på det här men måste först få bort lite överskottsenerig från båda två och tyvärr kan jag ju inte riktigt styra över att Kvicken har så mycket respekt för Shatte men vi ska absolut få det här att funka nu, hehe!

 

Kvicken och jag klickade verkligen super bra idag i ridningen. Jag rider ju i grimma nu för tycker det är mycket skönare utan alla remmar osv, hästarna verkar trivas väldigt bra på det också, om inte bättre än sidepullet. 

 

Vi gjorde mycket galoppfattningar idag på halv långa tyglar och det gick super bra. Vi hittade en sådan kontakt och harmoni att jag blev alldeles lycklig inombords. Kunde styra tempot i gångarter med hjälp av min sits. 

 

Nu är det ju lov så ska försöka åka till stallet på dagarna för jag måste erkänna att jag saknat det :D

 

Så idag tänkte jag testa något nytt. Ibland blir jag lite uttråkad av att bara göra samma saker och ibland stör det mig att jag inte "kan" göra saker med båda hästarna samtidigt, tex rida ut osv. 

Idag tänkte jag rida på kvicken och ha Schatal bakom/på sidan av kvicken i ett grimskaft så att vi alla 3 umgås samtidigt. 

Varför jag kommer välja att rida på Kvicken är för att han är mer framåt och vill gå först och Schatal trivs ju med att ha en ledare framför sig. 

Om jag däremot skulle rida på Schatal och ha Kvicken i grimskaft tror jag att Schatal skulle stanna och kvicken pressa sig förbi.

Kommer självklart testa tvärtom någon gång också men till att börja med villiga testa det som jag tror kommer gå bäst.

Självklart sa jag ja för det är mysigt för både Kajsa och Jeppe samt Kvickis och shatte! 

Jeppe har ridit Kvickis en gång förut och det var även ha som kom på namnet"Kvickis"! Känner mig säker i och med att jag sett Jeppe rida på kvicken förut och kvicken är just himla snäll så inget å vara orolig för :D 

Tänkte möta dom när dom är påväg hem och ta ett gemensamt foto på dom tillsammans så uppdaterar mer då! 

Btw, bra vinkel för Kvickens kagge xD 

Nej nu på senaste har jag fått väldigt svårt för nosgrimmor och snokremmar.

 

Syftet med nosgrima och snokrem är kort och gott för att täppa igen hästens mun. Vi vill ju inte se en häst som gapar och uttrycker sitt missnöje så att vi kan se det, det ser ju illa ut. 

 

Jag har dock nosgrimma på mitt sidepull träns och det spänner jag så löst som möjligt men kan ändå inte hjälpa att tänka att den förhindrar hästen på någt sätt. Sen är det så att varken Kvicken eller Schatal känner stort behov av att öppna munnen då jag inte har bett i deras mun om dom nu skulle vilja gäspa eller bara öppna munnen så vill jag att dom ska ha den friheten. 

 

 

 

 

Varför har ingen lärt ut om hästens anatomi till mig? 

 

Vi får alltid höra om att hästen ska sätta under sig bakbenen för att den ska höja sig i ryggne blablabla men varför har aldrig någon börjat förklara från grunden? dvs hästens anatomi. 

 

Nu sitter jag här och känner att jag behöver lära om på nytt, jag behöver lära mig hur hästens kropp ser ut och hur den fungerar på insidan för att få en bredare kunskap om hur man bör rida en häst korrekt. 

Jag vill fan ha fakta och en välutbildad människa som kan lära ut detta, hur ska jag annars bli bättre? Jag behöver förstå allt från grunden och börja från grunden. Inte bara hoppa upp och trycka in nosen på hästen och sedan kalla det ett korrekt ridsätt. 

 

Jag behöver få exempel på en häst som går rätt och en häst som går fel. Jag behöver få jämförelser och jag måste få se resultat. Jag behöver någon som förklarar och nöter in i min hjärna för det är rätt svårt när man inte har den kunskapen och börja någonstans på egenhand, finns det någon kurs för detta eller?

 

 

Ett begrepp jag just nu sitter och funderar på. 

 

För mig är en sund hästhållning att du ser till att du skapar de förutsättningarna för din häst på ett så bra sätt som möjligt och alltid ser till hästen bästa.

 

Jag vill gärna blanda in det här med tillgång till grovfoder, tillgång till vatten, tillgång till hästkompisar, tillgång till frihet m.m. 

 

Har du din häst uppstallad i ett stall där du klart och tydligt kan se på hästen att den inte trivs, då är det inte en sund hästhållning ÄVEN fast du vill din häst väl. Märker du att din häst börjar tappa gnistan? Går ner i vikt? Blir apatisk? Börjar krubbita? eller säger ifrån på alla möjliga sätt som finns, så är det antagligen inte en sund hästhållning vi pratar om. 

 

Du märker nog ganska klart och tydligt vad som är en sund hästhållning om du alltid är uppmärksam på din häst. Klart hästar kan må bra av olika sätt och i olika stall men jag tror också att det finns en ganska fin gräns på vad marioteten tycker om. 

 

I det stora stallet jag stod på kan jag säga att 40 av 50 hästar inte mådde speciellt bra. Stressad miljö och allt för lite struktur. Vissa hästar gick i en liten fyrkant 5 timmar per dag 365 dagar om året, resten stod dom inne. 2 hästar blev krubbitare och båda dom 2 hästarna stängde av helt, ingen livsglädje för 5 öre. 

 

Det hemska med detta var att ägarna inte alls var några som helst dåliga människor, dom var urgulliga men det är väl här bristen på kunskap kommer in. Att man inte kan avgöra på en häst som är välmående och en häst som inte mår speciellt bra i den miljö som den befinner sig i. 

 

Tror det skulle vara bra om flertal av oss (även jag) gick på en kurs där man får lära sig vad grunden till en fin och sund hästhållning egentligen är? För mig är det självklart med stora fina hagar, tillgång till vatten och grovfoder och samt hagkompisar, men möjligheterna får man skapa själv i de flesta tillfällena. 

 

Kunde jag här och nu skicka in 3 st hästar till med Kvicken och Schatal så skulle jag absolut göra det, men ekonomin och brist på stallplatser osv gör tyvärr att jag inte kan det i dax läget. 

 

Kan sitta och skriva om det här hur länge som helst men är mer nyfiken på, vad är en sund hästhållning tycker du? :)

 

Dom där ridpassen när man blir svettig som aldrig förr, när man börjar må lite illa efter för att man kämpat röven av sig, det kan jag sakna lite grann. 

 

Men jag tror att jag saknar det för att det var en sådan stor del av mitt liv förut. Jag red hårda dressyrpass och hoppass, hästen blev svettig och jag blev svettig, och såhär red jag minst 4 dagar i veckan. 

 

Men jag skulle däremot aldrig vilja gå tillbaka dit heller. Jag anser inte  längre att ett riktigt bra pass längre är när man svettas som aldrig förr och får svindel och när hästen är dyblöt av ansträgning och står flåsandes efter passet är klart. 

Ett bra pass för mig nu är när man hittat harmoni och kommunikation och känner att jag förstår hästen och hästen förstår mig. Att anstränga sig tills man inte kan andas längre är för mig ett tecken på att man behöver bråka/kämpa sig fram till den punkt man vill nå, och i det ser jag inte riktigt någon harmoni. 

 

Sen är det jätte skönt ibland att rida tills man blir lite svettig och känner att man jobbat med hästen på rätt sätt, men jag känner inget som helst behov av att känna mig döende efter, det för mig är att gå i fel riktning för att rida på styrka är inget alternativ i min värld längre. Jag vill inte rida ihop en häst genom att sitta tillbaka, klämma åt med skänklen och ha mycket häst i handen och sedan pressa allt vad jag har, det är varken bekvämt för mig eller hästen. 

 

Om man uppnår sitt mål med den ridstilen så är det väl jätte bra kan jag tycka, då har du ju lyckats med det du vill, men jag vill hitta den där känslan genom att hitta ett lugnt och sansat läge där vi förstår varandra utan en massa dragkraft. 

 

Hej!

Tänkte berätta lite om hur denna söndagen sett ut. 

 

Vaknade relativt tidigt och drog till stallet vid halv 3 för Shatte skulle skos vid 16:00 och jag ville hinna rida innan han kom. 
Han hade en super trevlig och mysig känsla idag så jag kände att det var ett bra läge för att bege sig ut på en liten ridtur. 
När jag skulle sadla blev han dock lite tveksam men jag stod bara med sadeln vid sidan av på honom och han fick lukta och känna efter att vi har inge bråttom. Då var det absolut inga som helst problem och jag fick lägga på sadeln och han brydde sig inte utan började käka på sitt hö igen. 

 

Sen har jag misstänkt att han inte riktigt tycker om sidepulltränset och i och med att jag inte vill rida med bett så testade jag att rida med en grimma istället. 

 

För att slippa allt tjafs vid huset så gick jag upp till "gårdsplanen" och tog med mig en pall och hoppade upp där istället, han stod helt stilla vid uppsittningen och gick iväg i ett tempo som antydde "let's do this". 
Dock där dom har asfalterat nytt (som jag berättat om förut) så tog det stopp några meter innan. 

 

Jag lät han vara och han vände huvudet x antal gånger mot mig för att försäkra sig om att "är det verkligen säkert att gå här, jag kommer inte bli attackerad eller något va?", när han gjorde det så klappade jag han bara försiktigt lite i pannan och var lugn. 

 

Sen helt plötsligt fick han en enorm kraft framåt, det var som att spärren bara släppte och han tog sig verkligen mod till att gå över den "farliga svarta nya asfalten som skiljer sig färgvis från den andra asfalten", han sög på framåt och helt plötsligt var vi över. Han blev nog lite förvånad själv för han började små trava lite och var stolt över sig själv, förstå att en sådan liten sak fick mig att bli så lycklig? 
Det här hände alltså inom loppet av 5 min, det brukar vanligtvis ta 15 min om jag inte behöver hoppa av till slut. 

 

Vi gick upp till volten och idag kunde jag till och med rida lite mer med sätet, alltså driva på lite mer med skänklen och sitta tillbaka istället för att hela tiden tänka framåt framåt framåt. Jag behövde inte alls luta mig lite framåt för att få den framåtbjudningen jag önskar, kändes helt fantastiskt. 

 

Vi red dock ett hyfsat kort pass för jag ville verkligen inte förstöra något av det vi uppnått den dagen genom att kräva mer. 

 

Det här var helt klart ett steg i rätt riktning och jag känner ännu mer sug till att utvecklas nu med honom. Kändes som om att han hade stor tillit till mig och det är något jag inte känt på några veckor nu. 

 

Är super lycklig och hoppas att detta håller i sig nu, även fast jag inte vill hoppas för mycket ;) 

 

Idag när Shatte fick nya skor!!

Ja hej allesammans! Har varit lite inaktiv här på bloggen men har helt enkelt inte haft något sug till att men tänkte dra en liten snabb uppdatering nu!

 

I söndags åkte jag och en kompis till Västerås för att hon skulle träna en liten tjej som skulle tävla i konståkning. Påvägen hem då åkte vi förbi Schatals ägare som numera bor i Enköping. Vi stannade där ett litet tag och jag uppdaterade dom om hur Schatal mår och dom berättade om hur allt går på gården. 

 

Hästarna har fått lite vila nu men planerar på att bli mer aktiv snarast!

Kommer säkerligen vara lite tort här tills jag hittar kraften och drivet igen för att blogga varje dag!

Ha det så länge!

 

Vissa dagar tänker jag tillbaka på ridskolan. Jag tänker att jag saknar att träna för tränare och gemenskapen som fanns där och framförallt alla hästar, det är dom jag saknar som mest och finns ett flertal jag skulle vilja ta hem. 

 

Men så känner jag bara mest att om jag inte slutat där så skulle jag aldrig hittat min egna väg i hur jag känner och tänker kring hästar. På ridskolan säger alla åt en vad man ska göra, vad som är rätt eller fel, vem som kan rida och inte rida, m.m.

Och sen var den ridskolan jag red på väldigt extrem men tänker absolut inte gå ut med några som helst förklaringar till det utlåtandet, man vet nog själv om man rider där. 

 

 

Att gå på ridskola var en bra start för mig och jag lärde mig väldigt mycket dressyrmässigt och hoppmässigt men det är ju inte riktigt den kunskapen jag vill ta del av idag, det är för nu ett avslutat kapitel och mitt nya kapitel är framförallt hästens välmående och som ni vet, natural horsemanship. 

 

Men det var några riktiga guldstunder där borta och dom kommer jag alltid komma ihåg, men nu hittar jag som sagt min egna väg och mina egna tankar och formar helt enkelt mig själv utefter det jag tror på och det är en jädrans härlig känsla. 

 

Bildbomb från tiderna på ridskolan

 

Jag har intresserat mig så fruktansvärt mycket för akademisk ridkonst samt western ridning nu på senaste. 

 

Akademisk ridkonst blev jag presenterad för för några år sedan då min kompis Carro rider det och jag fick även testa på lite på hennes häst Pirre. Nu är ju det mesta bortglömt men kommer ihåg att jag tyckte det var coolt som satan. 

 

Western har jag dock inte provat rida på riktigt utan jag åkte ju iväg till ett western stall här i Vallentuna och kollade men just det stället var nog inget för mig om jag ska vara ärlig. 

 

Vill verkligen lära mig mer om båda ridsorterna men vet inte riktigt vart man ska börja. Ja internet är ju alltid en bra början men vill åka ut och kolla och lära mig mata in kunskap och få testa på båda ridstilarna!! 

 

Någon dag!!

Första gången jag red på Schatal var för cirka 10 månader sedan. 

 

Denna bild är från andra passet jag red honom. 

Ja vem kan det vara om inte Schatal?

Haha nej men jag har en häst som skrittar och travar men inte galopperar, hur känns det tror ni? För det första så frågar jag honom inte längre om vi ska galoppera, varför fråga om jag vet att jag kommer få ett nej och hela ridpasset blir förstört?

 

Det här tar tid. Det kanske verkar töntigt att inte tvinga honom till att gå framåt men jag ska säga er att det går inte. Schatal är en mycket stark individ och han går inte att tvinga till något och jag VILL INTE tvinga honom till något. 

Tålamod och uppmärksamhet är mina största styrkor när jag rider på honom. Jag vill inte riskera någonsin att han stänger av under ett ridpass, en häst som stänger av är nästan värre än en häst som visar vad den tycker genom fysisk aktivitet. 

 

Det här med tålamod är något jag absolut måste jobba med. Jag kan inte hoppa upp och förvänta mig att han kommer att gå framåt varje gång utan jag måste alltid börja någonstans. 

Sen att han kan galoppera i hagen och galoppera fritt utan ryttare är för att det är ingen press på honom, han gör det för att han vill göra det. Galoppen har alltid varit ett stort problem för honom och jag ska tala om för er när han slutade vilja galoppera i ett annat inlägg. 

Nu när jag tar med människor till stallet (eller när det väl händer) så "lär" jag ut om helt andra saker än vad jag gjorde förut. 
Förut brukade jag lära ut om hur man sadlar en häst, tränar en häst, ni vet basci teroi delen som man lärde sig på ridskolan, men det gör jag inte längre ÄVEN FAST DET ÄR VIKTIGT OCKSÅ så finns det viktigare grejer. 
Exempel:

Häromdagen följde min syster Eve med till stallet för att ta in hästarna, borsta och sedan ge mat och släcka. Jag stod och borstade på Schatal och Eve står framför honom utanför boxen. Helt plötsligt lägger han bak öronen och gör ett litet "utfall" mot henne,(utfall är att överdriva men han gör en markering mot henne). Det jag gör då är att direkt backa honom och säger till honom att nej, ska du bete sig sådär så får du inte vara med oss. 

Han backade då in i boxen och blev sur men lugnade ner sig efter några sekunder och bad om att få komma tillbaka vilket han då fick, kommer han med en trevlig attityd så får han mer än gärna vara med oss. 

 

Jag förklarade då för Eve istället hur en häst reagerar på en närvaranade och kroppspråk och hur man kan göra för att hantera det och gå vidare. Hon tyckte det var jätte intressant och tyckte allt lät logiskt och sedan gick vi till Kvicken så att hon fick lära sig hur han fungerar .

 

Han försökte då naffsa på henne men då visade jag genom att ta min arm och lägga den mot hans mule att- han tänker inte bita för hade han velat bita nu så hade han gjort det. 
Det du kan göra då är att blockera sa jag, blockera mot mulen utan fysisk kontakt. Hon testade det och till slut slutade Kvicken att försöka naffsa på henne. 

 

 

Okej, så igår när jag skulle sadla Schatal så ville han inte riktigt bli sadlad. Han la bak öronen och när jag skulle gå runt på andra sídan óch dra ner sadelgjorden så lyfte han höger bakben och markerade. Jag bestämde mig för att inte rida honom då. 
Hur sugen jag än var på att skritta ut och mysrida så kände jag att jag ville lyssna på hans signaler och dom sa ett klart och tydligt nej. 

 

Har funderat på om det är sadeln som ligger fel nu och ska kanske försöka rida i hans gamla sadel som jag vet ligger bra. Ända anledningen till varför jag egentligen bytte sadel var för att i hans egna dressyrsadel kände jag mig ostabil och det kändes som om att jag skulle ramla av om han gjorde något- min osäkerhet alltså. 

Får smörja upp hans gamla sadel igen och testa den igen och se om det blir någon skillnad! :D

 

Kvicken däremot var hur redo som helst för att ridas ut på en skrittur. Han stod förväntansfullt utanför boxdörren och väntade på att bli sadlad. När tränset kom fram stoppade han in huvudet direkt också, där märker man en tydlig skillnad på en häst som vill bli riden och inte riden. 

 

Får se vad jag hittar på idag med killarna. Underlaget är åt helvete nu när det snöat mycket för 2 dagar sedan och helt plötsligt är det + grader ute och allt håller på att smälta vilket betyder enorma iskockor under hovarna när dom trampar i snön..... usch -.- 

 

nej hörrni, nu är jag inne i en liten svacka igen och har noll motivation till något. Har ingen som helst lust att rida osv men känner mig bara så grymt taskig och elak mot hästarna när jag bara kommer dit och borstar och gosar, tar inte ens en promenad... 

 

Jag vet att jag är en sådan som påverkas extremt mycket av vädret och just nu suger verkligen vädret, igår snöade det och idag regnar det, blir så less!!!

 

Killarna mår iallfall jätte bra och dom är som sagt väldigt med mig i stallet och ska hålla koll på vad jag gör och är jätte nyfikna så det går ingen nöd så, utan mer att jag blir arg på mig själv när jag inte riktigt gör någon aktivitet med dom. 

 

Jaja, man måste få ha svackor ibland och det får man lära sig acceptera, hoppas jag blir mer taggad och motiverad snart!

Ha en bra söndag allesammans!