slå inte din häst

Jajajaja, nu ska ni får höra här!

Skrev ett litet inlägg tidigare om att jag INTE tycker det är okej att slå till hästen, det är snarare oss själva problemet ligger på då om vi känner att vi måste ta till fysisk våld för att få hästen att förstå oss. 
 
Idag då när jag longerade Schatal så blev han lite kaxig/dominant i början av longeringen. Han var pigg och han var framåt men så fort jag bad han att kanske trava på lite fortare än vad han behagade så uttryckte hela han sig med att blåsa upp sig och vända sig mot mig lite hotfullt. 
 
Det många hade gjort i en sådan här situation är ju att drämma till hästen eller på något vis få fysisk kontakt med den. Men icke, det är det jag menar med blockering. Blåser jag upp mig, går mot honom, viftar mot repet i en bestämd men lugn cirkel mot baken och samtidigt leder honom mot höger (om det är det varvet jag vill att han ska ut i) så går han ut i det varvet och lägger ner hela den här dominanta attityden. 

Det här skedde cirka 3 gånger under hela longeringen och jag lyckades lösa situationen UTAN att ha fysisk kontakt med honom. Visst hade situationen kunnat bli livsfarlig om han bestämt sig för att attackera men jag litar på mitt omdömme och jag litar på att han faktiskt inser att jag inte vill honom något ont. 

Det här resulterade då i att han började slicka sig runt munnen och "tugga" lugnt. Såg att bilden jag la upp inte riktigt kom med på hela bloggen men det som menas med att hästen "licking and chewing" är då att den bearbetar det som händer runt omkring sig, tar till sig ny information och lyssnar på vad du gör med den, på ett positivt sätt. 
Det här är något jag inte riktigt tänkt på förut men nu när han var väldigt tydlig med att göra det så blev det som en uppenbarelse för mig att jag faktiskt gjorde rätt, vilket var skönt. 


Klart man ska vara ledare och bestämd över sin häst men det finns både bra och dåliga ledare, kom ihåg det. 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0