Schatal 19/12

Idag gick jag till stallet vid klockan 1 för att rida Schatal. Jag gick faktiskt till stallet (hör och häpna) och då kommer jag så jag går igenom hagen och sedan ner till stallet, hästarna fick syn på mig där uppe och galopperade nöjda ner för att sedan tas in. 
Det är skönt när dom visar att dom faktiskt vill komma in och umgås,kul. 
 
Nu ska jag försöka förklara det här så bra som möjligt. 
 

När jag rider iväg med Schatal så måste jag först rida förbi huset och sen rida en asfaltsväg på typ 50 meter, och dom har 50 meterna har Schatal alltid tveka att gå på, eller rättare sagt, tvekat att gå framåt på. Jag vet inte om det är för att han inte riktigt vill lämna Kvicken i stallet eller vad det är men han har inga problem att gå sen när man väl kommit förbi dom där 50 meterna. 
Här ser ni då huset och jag rider då självklart åt andra hållet och här ser ni även asfaltsvägen. 
 
Problemet för Schatal nu är att dom har grävt i asfalten för att lägga in fiber, och nu har dom då asfalterat om med ny asfalt som är kolsvart och skiljer sig färgvis från den gamla asfalten. 
Det här tycker då han är konstigt och är skeptisk till att gå förbi. 
Det tog mig cirka 15 min idag att få honom förbi dom här 50 meterna.
 
Han gick dock fram till den nylagda asfalten och kollade, problemet är även att den nya asfalten sträcker sig över hela  den gamla asfalten så han måste liksom gå över, finns ingen väg förbi. 
 
TUR som man har kommer postsnubben cyklades och blir lite chockad när han får syn på oss, kläcker ur sig ett litet "oj,vad förvånar man blir när man ser en häst här, haha". Han cyklade förbi oss och på vägen tillbaka då det är vändplan som ni ser på bilden frågade jag han "du, skulle du kanske vilja hjälpa mig med en sak?" Han svarar " ja absolut kan jag göra det"
Jag säger då" skulle du kanske kunna tänka dig att gå över den här lilla asfalten för att visa min häst att det inte är något farligt?" Han säger" Ja men absolut kan jag det, vad ska jag göra?" Jag" Det räcker säkert med att du bara går över den så att han ser det". 
Postsnubben går över och VIPS så går Schatal också över utan att tveka. 
Sen tackar jag postsnubben och han cyklar iväg med ett sista" Det är en väldigt vacker häst du har". 
Schatal börjar trava efter honom och jag börjar asgarva, för han är så jävla roligt den här hästen. Han är så jävla speciell och man undrar ju VAD det är som pågår i hans lilla huvud. 
 
Men tänk er ändå att det räckte med att någon gick över en gång också blir han helt plöstligt hans nya ledare och han försöker desperat springa efter honom? Hur spännande och gulligt som helst. 
 
Berättar om själva ridpasset i ett annat inlägg. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0