lissegotze

En sak jag tänkt lite på nu på senaste är att jag känner mig säkrare när jag ser en häst som bockar,kickar,sparkar,skenar,är het m.m, allt du kan komma på som inte ingår i normen om att hästen "är snäll". 

 

Varje gång jag såg något sådant förut var att- helvete heller, den där hästen hoppar jag inte upp på (om det inte var en ponny) men nu känner jag bara att, JA, antagligen är något fel på ryttaren som rider och inte på hästen i sig, den berättar bara och människan missar det vilket resulterar i en ostabil häst. 
Varje gång jag ser något sådant nu är att jag bara känner att "jobba med hästen från marken", det GER SÅ MYCKET, mer än vad man kan tro. 

 

En sån häst skulle jag bara jobba med som attan från marken först och skapa förtroende och ledarskap för att sedan utveckla på ryggen, varför skippar många den biten ? Varför antar man bara att en häst som sparkar gör det för att vara elak och vill komma undan från arbetet? Varför ser man inte att det inte är nödvändigt att hoppa upp och kicka igång häst med spö och sporrar och inte sluta tills den ger sig, det ska gärna vara en ryttare som är bestämd och tuff då som har balans så att den håller sig kvar så länge som möjligt.För jag lovar er, en häst som är villig kan arbeta med mer aktivitet i bakbenen UTAN att man tvingar den till det. 

 

Det här är obegripligt för mig nu, aldrig i livet att jag skulle hoppa upp på en häst som utsätter mig själv och den för fara + att den berättar för mig/alla andra att, "det här vill jag inte" men ändå lär vi oss att tvinga den till jobbet, hur sjukt är det inte ändå? 

Hästar är välvilligt inställda till oss och toleranta till vårat humanta beteende, även fast många av oss inte förtjänar det.