lissegotze

Ja hörrni, avramling? Det var inte jag som ramlade av dock utan min kära vän Bella som jag så ivert skulle kasta upp på Schatal idag av någon anledning.. 

 

Kommer till stallet och tar ett snabbt snack med Jocko och säger "fan, ska vi inte se om Bella vill rida lite på Schatal idag?",  jo fan säger hon och vips så har vi fått med Bella på den idén, även fast det var lite protest.

 

Går upp till volten med båda hästarna, Schatal full utrustning och Kvicken endast en grimma och grimskaft. Jag longerar ett liiiiitet tag och ser så att han är lugn, vilket han är, super lugnt faktiskt. Så säger jag till Bella, nu är det dags, komsi. Säger åt henne att hon måste vara lugn men det är nog lättare sagt än gjort för någon som lärt sig rida för ett år sedan på lugna trygga Kvicken. 

I ett knyck så sitter hon uppe på hästryggen och Schatal spänner sig på direkten, börjar gå lite fram och tillbaka men stannar, då ber jag honom att vara lugn men det blev den direkta motsattsen, han kubbar runt mig så han kommer ut i högervarv med Bella på ryggen, sätter sig på baken och flyger rätt upp i luften varav jag hinner uppfatta att Bella gör detsamma, hon ligger nu på marken och jag håller kvar i det 3 meter långa grimskaftet med en panikslagen Schatal, han drar och bockar och till slut faller även jag till marken och faceplantar, slår i knäet och hinner uppfatta att min hand "brinner", ni vet när ni hållit fast i en häst som har panik och såren som blir efter det? Mindre skönt. 

 

Schatal studsar iväg och ner till gräset där han stillsamt börjar äta gräs, paniken gick över fort med andra ord. Jocko skyndar ner och plockar upp han igen medans jag och Bella sakta reser på oss och jag frågar henne "hur fan gick det Bella, förlåt, förlåt, förlåt. Tog alltså inte lång tid innan jag både skämdes och hade dåligt samvete. 

 

Schatal kommer tillbaka och jag hoppar upp på honom för att se om det bara var något den dagen eller om han verkligen inte klarar av en ostabil ryttare, lugn som en filbunke traskar han på som sitt vanliga jag och problemet är snabbt över, han klarar inte av otrygga ryttare...

 

Jag rider honom tillbaka till stallet och Bella kommer haltandes efter och Jocko samt Kvicken går en bit framför och möter upp våran andra kompis Linnea. Väl nere i stallet går det rätt fort att fixa allt och jag började garva av situationen pga att jag skämdes så mycket, kan ju inte direkt ta tillbaka händelsen som just inträffat.

 

Bella är någorlunda skakis och slog i sidan av låret ganska rejält men utöver det kom ingen panik eller tårar, strongt av henne. Jag däremot behöver is till min skadade hand som brinner utav helvete, jag sitter även nu hemma med handen i ett isglas för nedkylning, absolut den minst synliga skadan men fy i fan vad ont det gör.