lissegotze

Dom senaste dagarna har Kvicken verkligen varit på toppen humör. Han har sökt efter min uppmärksamhet och även fått den. Därför kände jag att "nu är han så stabil att Bella skulle kunna rida på honom igen utan att något kommer att ske." 

Schatal däremot har varit lite off nu dom här senaste dagarna när Kvicken fått så mycket uppmärksamhet, vilket är förståerligt då Schatal oftast får mycket uppmärksamhet av mig. Men ibland finner jag det svårt att hitta en balans med att ge båda två lika mycket uppmärksamhet, något jag då måste jobba på. 

 

Det här avspeglasdes då i gårdagens uteritt på ett eller annat sätt. Kvicken var super lugn och jätte glad och verkligen tog hand om Bella där uppe på ryggen. 
Och i och med att Schatal varit lite on och off nu så funderade jag på om jag verkligen skulle rida ut barbacka på honom, men så tänkte jag- Om jag känner ett behov av att försöka kontrollera honom nu bara för att jag är lite osäker så får jag tänka om och tänka rätt. 

Hade jag nämligen försökt sätta på sadeln igår så vet jag nästan att jag hade fått ett "nej" av honom och då hade jag endast sadlat för min egna skull, och det kändes inte rätt. 

 

Därför fick jag försöka få mitt tänk i rätt bana igen och komma ihåg att mitt lugna beteende kommer att spegla av sig på Schatal och bara jag känner mig trygg så är han trygg. Det här tänkandet fungerade faktiskt och jag kände att, det här klarar vi. 

Ibland har jag lite svårt att hoppa upp barbacka på hästar även fast jag använder bänken, men på något sätt känns det som om att jag trycker på helt fel punkter när jag hoppar upp och att det då skadar hästen, där här resulterar då i att jag blir lite osäker på när jag ska hoppa upp barbacka och tvekar lite. Schatal är sån som också börjar gå lite när jag ska hoppa upp barbacka så igår var jag lugn och tog tid på mig istället för att stressa upp. Blev nog 10 lugna stadiga försök och till slut stod Schatal helt stilla, vände på huvudet och började puffa på mitt ben, då kände jag att det var dags och kom upp utan problem. 

 

Själva uteritten var hur mysig som helst. Jag kände dock igen några olika "rörelser" som Schatal brukade förut, vilket är att skjuta in baken och bli stressad framåt. Det jag behövde göra då var att inte stressa upp mig och ta tag i honom utan lugnt sitta tillbaka lite och sänka min egna energi, funkade prima. 

 

Hela uteritten var hur mysig som helst och Schatal fick bestämma sitt tempo själv. Känns onödigt att stanna upp honom när han faktiskt börjar trava självmant ute i det fria, så det fick han göra. Min uppgift är bara att stötta honom och få honom att känna sig trygg och lugn.