back in time and now del 2
Kvicken har varit i min släkts ägo sen han var två år gammal och började då som travhäst. Från vad jag har hört från min faster så var han inte tillräckligt bra på travet och hon tröttnade och därav fick han bli en ridhäst istället, vilket jag konstigt nog är tacksam över för vem vet hur det annars hade kunnat sett ut idag?
Under en period så red jag och min kusin Jocko på Kvicken och ponnyn Tilsy som "vi" hade då, var väl egentligen min farmors ponny om jag tänker rätt.
Jag red Tilsy intensivt under en period och Jocko på Kvicken, vi brukade byta lite men jag tror att vi hade kommit överrens om att jag red på Tilsy och Jocko på Kvicken, typ som våra egna hästar liksom. Ha i åtanke att det här är under samma veva som jag även red på ridskola.
Här har ni bilder när jag rider på Tilsy, en liten B-ponny!
Hon bockade extremt mycket och var "busig" oberäknelig osv och därav blev jag lite rädd för henne emellanåt. Men som ni vet (jag måste påminna) så finns det inget som är busigt för mig längre på det sättet, jag ser det som att hästen försökte säga mig något. Varenda liten sak som hästen gör är en berättelse som jag måste vara uppmärksam på, så ska jag dra en snabb slutsats så är jag ganska säker på att hon inte ville ha någon uppe på ryggen.
Sen en dag så ville jag inte rida henne något mer så jag och Jocko bytte häst, hon tog hand om Tilsy och jag Kvicken. Kvicken var jag ALDRIG rädd för och det var nog därför jag trivdes så bra med honom.
Kvicken vet ni ju vem det är men här får ni några bilder från när jag rider honom år 2009, jag var 14 år gammal och hade ridit honom i två år.
(Här är ett bra exempel på en häst som vantrivs med bettet)
Även fast jag tycker att ridningen ser förjävlig ut så måste jag säga att han är bra vacker min fina bästavän.
Åren gick och Tilsy fick fång och avlivades (kommer inte ihåg vilket år) vilket tog extremt hårt på Jocko som nu hade fästs sig vid den vackra lilla ponnyn. Som jag kommer ihåg det så var allt väldigt oklart här, vi hade ju aldrig sagt att Kvicken var "min" häst men Jocko köpte en ny häst och det blev ju som om att Kvicken då faktiskt vart min.
Jag började se Kvicken som min häst och jag vågar inte ens tänka på hur det hade kunnat se ut om jag och Jocko aldrig hade "bytt" häst? Everything happens for a reason eller vad säger ni?
Åren gick och jag och Kvicken fortsatte att hänga med varandra. Vad kan jag säga, även fast jag inte behandlade honom så bra som han förtjänade så har jag alltid älskat honom av hela mitt hjärta och är så tacksam över att jag har ändrat min syn på hästar för idag känns det som om att han älskar mig också.
Slänger upp bilder från dessa åren med honom, bilderna säger mer än ord om våran tid tillsammans under den perioden då jag mestadels red och inte jobbade mentalt med honom.
Typ första bilden någonsin tagen på oss.
Här åkte vi på tävling tillsammans! Om det var första eller andra kommer jag inte ihåg.
Det här är bilder utdragna under 7 år tillsammans. Jag kommer att vänta med att lägga upp bilder från hur det ser ut i dagsläget i och med att det här inlägget kommer bli mil långt annars. Jag vet att jag skrev att del två skulle innehålla om både Schatal och Kvicken men del 3 får bli lite mer om hur jag ändrade mitt hästtänk osv, det är inte förrens där Schatal kommer in i bilden. SÅ än så länge har vi kommit till år 2013, del 3 kommer att handla om 2013-2015, alltså dagsläget, stay tuned.
Kommentarer
Trackback
