Första kapitlet i boken
Jag har nu läst första kapitlet i boken som heter "Hästens användningsområden"
Det innehåller kort sagt vilka grenar man kan hålla på med inom ridsporten. Dvs trav, hoppning, dressyr, galopp, Totalisatorspel, m.m
Det jag reagerade lite extra på var under rubriken "Ridskolor och ridklubbar". Där står det att det finns 600-700 ridskolor i hela Sverige samt att det finns runt 10 000 ridskolehästar. Jag blev även chockad av siffran 125 000 människor som rider på ridskolor regelbundet. Det är inte siffran i sig som jag tycker är konstig utan det är förhållandet mellan ridskolehästar och ridskoleryttare. Gör man en snabb uträkning så får igenomsnitt 1 häst cirka 12 ryttare som ska rida på den.
I min värld så är det helt absurt att en häst ska få behöva handskas med 12 st olika ryttare. Om jag inte minns fel på den ridskolan som jag red på så gick ponnysarna snittat 4 pass på en dag 6 dagar i veckan medans de stora hästarna gick 2-3 pass 6 dagar i veckan.
Det är inte alls konstigt att hästar först gör motstånd och sedan i värsta fall blir apatiska under sådana förhållanden. Visst kan en häst gå upp mot 5 mil på en dag men det är i det fria och under helt andra förhållanden än vad vi håller dom i. Men förstå att ha 4 olika ryttare på ryggen som säkerligen inte alltid vet sin sak där uppe? Lite skrämmande i mitt huvud...
Annars var det inget märkbart som jag reagerade på i det kapitlet förutom att man målar upp hästen som ett redskap. Men det förändras förhoppningsvis mer in i boken...
Kommentarer
Trackback
