Jobbig period

Nu känns det som om att ingenting fungerar. 

Jag provjobbade igår på ett nytt jobb som jag verkligen trodde att jag skulle gilla, jag var helt inställd på att jag skulle trivas. Jag skrev upp mig på 6 st nattpass i veckan utan att ens ha provjobbat än. Naiv är bara förnamnet... 

Jag vill så gärna hitta ett jobb som jag tycker är ok, behöver inte vara världens roligaste jobb men jag vägrar att känna ångest för att jag måste jobba. Jag har en gräns och när jag mår så dåligt över jobbet redan första dagen så måste jag lita på min magkänsla och sätta stopp. Jag vet inte hur ni fungerar men jag vet hur jag fungerar och det är på både gott och ont. 

Sen fick jag ett extremt känsligt och fruktansvärt tråkigt samtal. Hunden Bamse som jag har passat togs bort idag pga en anledning som är väldigt jobbig. Han bet sin matte i armen två gånger igår under en situation. Jag förstår hennes val men det gör inte situationen lättare i och med att allt kom så plötsligt. 

Jag hade börjat fästa mig vid Bamse något enormt och var så van vid att ha honom hemma hos mig varje vecka, det här känna Förjävligt. 
Floderna har gråtits och mitt hjärta är ännu en gång itu. Jag kommer att sakna honom så mycket, hans plats i mitt hjärta kommer att stanna där så länge jag själv andas. 







Det känns extra tufft i och med att han var den sista hunden jag någonsin trodde skulle göra något så allvarligt. En hund med ett hjärta av guld men som flippade en gång och inte finns kvar vid livet efter det. Jag kommer att minnas alla våra fina stunder tillsammans och bära med mig dom resten av livet, han visade mig hur mycket lycka en individ kan ge. 
Vila i frid finaste killen.  


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0