lissegotze

Varför? 

Just för att det är väldigt lätt att se hästen som ett redskap som ska prestera. "Idag skötte sig Kvicken exemplariskt på träningen, han arbetade på bra och utförde alla moment och gångarter perfekt". Det klingar fel i mitt huvud. "Skötte" sig är ett ord som många hästmänniskor använder sig av vilket går mig på nerverna. Att hästen skötte sig är menat med att säga "hästen gjorde det jag bad den om" vilka alla gånger för mig blir helt fel också. 

I och med att jag valt bort alla saker så som att träna och tävla så är alla dom termerna ur mitt huvud nu. Min häst är inte något annat än en häst och min bästavän. Han är min bästavän, men det betyder inte att jag är hans bästavän , vi kan förmänskliga termerna men hästen måste vi få låta vara en häst. 

Jag tycker faktiskt att det är jätte jobbigt att ha kvar vänner på Facebook som jag hängde med när jag tränade och tävlade uppe på Veda. Jag tycker att det är jobbigt att behöva läsa "idag vann vi tävlingen och hästen har aldrig gjort det så bra innan som nu. Är stolt över honom, bästa dagen i mitt liv". Det blir som en bekräftelse på att hästen är mer än bara en häst, den är ett tävlings reskap som egentligen bara är bäst när det går som bäst. Jag kanske har helt fel men det är så det känns. Som sagt, jag kommer aldrig tvivla på att folk älskar sina hästar men jag kan tvivla på varför man väljer att utsätta sin häst för många grejer om man älskar den så mycket. 

För mig var det skit jobbigt att sätta Kvicken på en transport i 11 timmar upp till Umeå. Jag vet att en häst inte mår bra av en sådan resa pga många olika anledningar men ändå så gjorde jag det, jag var egoistisk och jag skäms över det. Det är just därför som jag lär min läxa också, när vi kommer hem till Vallentuna igen (vet inte när det är) så är det sista gången som jag någonsin vill utsätta han för att behöva åka transport och byta miljö och hästkompisar. Jag mår verkligen fruktansvärt dåligt av att se han må dåligt. 

Om vi inte tränar eller tävlar, vad är det vi gör då? Rider ut i skogen någon gång ibland, kommunicerar mest skulle jag vilja säga. Jag kommunicerar med min häst, jag tränar inte honom utan jag tränar mer mig själv för att lära mig att förstå honom. Det är där skillnaden är, han försöker förstå mig medans jag tränar upp min förmåga till att bli förstådd för att inte sätta han i många konstiga situationer där han inte förstår mig.

 Egentligen förstår jag inte varför man känner ett behov av att träna och tävla sin häst, vad är det man vill ha egentligen? Bekräftelse är det ända jag kan tänka mig faktiskt. Kul kan man ju också ha men det är ju minst lika kul att bara få vara i närheten av sin häst varje dag och bara vara, eller är det bara jag som känner så? 

Min ena halva, den andra är på en plats som jag vet att jag kommer att träffa någon gång igen.