Ridtur
Idag ville Kvicken komma in med mig från hagen. Det är som sagt inte varje dag han ville följa med mig in. Jag ser det som en både positiv och negativ grej. Det positiva är att han trivs väldigt bra i hagen med sina kompisar, det negativa är att han inte vill umgås med mig.
Men idag ville han faktiskt komma in me mig, fatta hur lycklig jag blev då?! Vi red ut en runda i skogen och som alltid så skrittar han på fort och friskt. Sen red vi lite på ridbanan i trav. Jag kände att han fortfarande hade mycket energi kvar så testade på att checka av om han fortfarande kan bli avslappnad när jag sitter på honom.
Han sökte sig väldigt fint neråt och hittade en fin rytmn. Jag tror att det är ganska svårt att förstå hur trevlig han faktiskt är att rida om man bara kollar på bilder. Men han är super ambitiös, känslig, trygg och fantastisk att sitta på när han hittar sin egna rytmn, du behöver knappt hålla i tyglarna vid det laget för han bär upp sig själv helt magiskt.
Jag trivs verkligen att rida på Kvicken. Jag känner honom in och ut och vi funkar verkligen som ett team vid ridning. Jag tror med handen på hjärtat att jag aldrig kommer att hitta en häst som Kvicken som jag litar så otroligt mycket på och trivs så bra med. Han är min favvo-kille. ❤️
Kommentarer
Trackback
