Crack the code

Jag jobbar i ett stall med 7 st hästar. Det funkar faktiskt väldigt bra men jag har haft lite svårt med att klura ut en av dom. 

Han kom till stallet för cirka 1,5 månad sedan och han är stor, runt 182cm hög. 

I början gick det väldigt bra att leda han ut och in från hagen men nu på senare så är det allt annat än lätt. I och med att han är så stor så är det lite obehagligt att ha han stegrandes på sidan av sig när man leder honom. Han kastar sig och ställer sig rätt upp gång på gång och är nästintill okontaktbar. Just det kan vara extremt farligt då han kan träffa mig med sina hovar. 

Jag har aldrig riktigt behövt leda en sådan häst och ännu mindre än häst som totalt blockar en mentalt. Jag upplever att dom hästarna som jag har varit i kontakt med förr eller senare lägger sitt fokus på en. 

Som den analytikern jag är så har det varit en konstant "utredning" i mitt huvud. Varför gör han som han gör? Hur kan jag göra för att förhindra detta beteende? Hur får jag honom att lägga fokus på mig? 

Till att börja med så har jag kommit fram till att han inte vet vad mitt/hans space är för något. Han kan lätt flyga mitt framför mig och nästan blocka mig med hela sin bog. När detta sker så hamnar han alltså med sin sida framför mig och försöker jag då få honom att flytta sig undan mig så ställer han sig på bakbenen. Hovarna är i detta läge mitt framför mitt ansikte då. Försöker jag däremot bara att gå rakt fram så riskerar jag att få hans hovar i mitt bakhuvud då han ställer sig upp när jag kommer framför honom. 

Det jag har kommit fram till är att han är understimulerad. Han skulle egentligen behöva gå ute mycket längre och gärna med en hagkompis/hagkompisar. Han är psykiskt understimulerad vilket blir problematiskt vid hanteringen av honom. Många skulle se honom sin oduglig och dum men jag ser en häst sin behöver psykisk stimulans. 

Hans ägare och ägarna till stallet har börjat använda kedja på honom. Jag tycker dock inte om kedjor och hans ägare vet det. Hon ber mig att göra precis det jag känner för och skulle aldrig tvinga på mig att använda kedjan på honom. Det uppskattar jag väldigt mycket och jag har inte använt mig av kedjan och det kommer jag inte att göra heller. Jag vill inte skapa respekt utav smärta och rädsla. 

Jag började med att byta grimskaft. Ett längre grimskaft skapar ett längre avstånd mellan oss två vilket är precis det jag vill. Men jag kom också fram till att jag ändå inte når fram till honom när jag viftar med repet. Fan ska jag göra nu tänkte jag. 

Positiv förstärkning. Godis. Ni som känner mig vet att jag väldigt sällan använder mig av godis. Den enkla anledningen är för att jag inte vill vara beroende av godis när jag umgås med hästar. Jag vill att hästen ska vilja vara med mig ändå. 
Jag gjorde dock ett undantag och testade det vid ett intag när han höll på att flippa ur och ställde sig gång på gång alldeles för nära mig. 
Godiset gjorde att han fick fokus på mig och vi kunde gå in till stallet utan problem efter det. 

Idag funkade dock inte godiset vid uttaget och jag kände att jag måste göra något mer än att bara "ge godis". Faktumet är att godiset inte kommer få honom att förstå att vi måste respektera varandras space. 

Ett spö tänkte jag. Fan, ja använder mig ju nästan alltid av spön annars som min förlängda arm så varför inte testa nu. Jag upplever att jag når fram mycket längre då. Jag använder mig ALDRIG av spöet för att någonsin slå till en häst, det finns inte i min värld. 

Nu när dom går i gräshagarna så är det som en lång gång på cirka 30 m raksträcka när man går. Det är oftast där han brukar ställa sig upp/bocka. Det är en begränsad yta vilket gör det hela svårare att komma undan honom när han börjar ställa sig upp. 
Visserligen går det från dag till dag hur mycket han väljer att "flippa ur" när jag tar in och ut.  

Jag har börjat med att ta in han som nummer 5 av 7 hästar. Dvs att jag tar in alla på den långa längan först, sedan honom och sist ponnysarna som går i hagen precis vid stallet. Jag har kommit fram till att det funkar bäst då jag kan lägga allt mitt fokus på honom och vara i nuet, det är det absolut viktigaste, att vara i nuet och ta den tid som behövs. 

Det börjar nämligen redan när jag ska få på honom grimman. Här gäller det för mig att låta han söka sig ner i grimman istället för att försöka trä på den när han egentligen inte vill. Försöker jag trä på den och han är ur fokus så triggar jag hans beteende av att ställa sig rätt upp på bakbenen då han vill komma undan grimman istället för att komma i den. 
Idag tog det väl runt 1 minut och sedan sänkte han huvudet och tog på sig grimman själv, precis det som jag var ute efter. 

Det är väldigt viktigt att in och uttag inte ska vara någon stressig upplevelse för honom utan att det ska vara trevligt och harmoniskt att komma ut och in från hagen. Bara såsom att ta på grimman och hänga upp "grinden" efter sig får gärna ta tid. När detta är klart så börjar vi knata upp till stallet. 

Jag märkte väldigt fort idag att han tänkte ställa sig upp. Så fort han började gå framför mig så viftade jag med spöet mot den punkt som han var påvög att ta sig förbi, alltså min sida. Det räckte med att jag viftade bestämt en gång och genast slängde han tillbaka huvudet och stannade. Tro fan att han kollade frågandes på mig efteråt. BRA, nu fick han sitt fokus på mig. När han stannade så belönade jag med godis. Det krävdes cirka 5 gånger att vi stannade upp och att han fick belöning tills han gick lugnt hela vägen till stallet sedan. Han hade fokus på mig hela tiden och all tendens till att flippa ur var som bortblåst. 

Det räckte att jag viftade med spöet i luften mot honom och sedan när han stannade så belönade jag honom med lite godis. Det här gjorde så att han fokuserade på mig hela vägen vilket är precis det jag vill. Jag lägger all min fokus på honom och det underlättar väldigt mycket om han gör det på mig också. Framförallt så lever jag i nuet när jag umgås med honom, det är nog den viktigaste faktorn av dom alla när man umgås med hästar. 

Jag har gått och grubblat i veckor på hur ska jag göra för att få honom att hitta sitt fokus på mig och idag kändes det som om att vi är på en väldigt god väg. Visserligen var detta första gången vi testade detta men det känns väldigt skönt att ha en mall för hur vi ska fortsätta. 

Vill klargöra ännu en gång att spöet endast är till för att kunna blockera vissa punkter och markera. Jag når verkligen inte fram till den punkten som jag vill lägga tryck på med min bara hand/repet. Målet är självklart att kunna leda honom med bara ett grimskaft längre fram men än så länge så behöver jag detta hjälpmedel. 

Jag lovar att uppdatera hur det går framöver med detta också, mycket spännande. 

Här har ni bjässen! Vill även tillägga att han går längst bort på längan också. Detta är dock första hagen som jag släppte ut honom i när det var -20 förra veckan. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0