lissegotze

Jag läste en gång på equiss.se att hennes pojkvän hade frågat " varför binder man upp hästarna, är inte det lite konstig?" Och hon hade tyckt att han var dum i huvudet som frågat det, men till slut hade hon tänkt efter och ba: ja varför har man dom egentligen spända mellan två linor? 

Och det satte spår i mina handlingar och nu försöker jag ytterst sällan att spänna upp killarna i stallgången, dom får vara fria men det kan ta ett tag för dom att faktiskt stå kvar på samma plats. 

Schatals boxdörr brukar jag stänga bara för att markera att jag vill att han gärna får stå med mig här ute nu. 

Såhär kan det se ut till en början: 

Jag är 18 år idag, fyller 19 den 14 Januari. Kvicken är 21 och fyller 22 i maj? år 2014 samt att jag slutade att rida på Vallentuna Ridskola sommaren 2013 och har fått en ny häst att ta hand om sedan i somras, valack född 01, arab och hans namn är Schatal! 

Ska försöka ändra den informationenem har ingen aning om hur man gör? 

Förut var en duktig hästmänniska för mig som rider bra och är modig. 

Visst hade jag alltid någon sorts avsky för ryttare som slet i hästens mun, piskade den mot ett hinder men det var även då ingen bra ryttare för mig. 

En bra ryttare för mig var en som var "snäll" mot sin häst, red dressyr eller hoppning och det såg ruskigt bra ut.

Idag däremot är en bra hästmänniska för mig något helt annat. 

En bra hästmänniska är en sådan som läser av sin häst, observerar vad den tycker om och inte tycker om. Tycker den inte om att galoppera? Tvinga den då inte. Tycker den inte om att hoppa? Hoppa då inte. Det är så lätt att se vad hästen samtycker med och inte samtycker med ändå ignoerar dom flesta av oss just dom bitarna, att lyssna på hästen. 

Det handlar inte längre om att rida de allra högsta klasserna i hoppning eller dressyr, det handlar inte om att du är en BRA ryttare som kan få din häst att piaffa med ett kandar i munnen, det handlar om att du kan göra det utan någon som helst utrustning, i frihet. 

Det är en bra hästmänniska för mig och jag kommer förevigt att respektera en sådan framför en OS-medaljör i dressyr. 

 

Idag longerar jag som på bilden under första bilden, med grimma och longerinslina. Jag har insett att NEJ jag behöver inte alla dessa onödiga hjälpmedel för att min häst ska jobba rätt. Här ger jag även hästen chansen att få hitta dit själv utan onödigt krimskrams som snodd. 

För ett tag sedan mådde jag inte bra, psykiskt. Jag kände mig inte tillräcklig började lyssna på helt annan musik än vad jag var van vid, jag förändrades och gick in i en mörk period. Den här tiden gick det inte så bra med hästarna heller, jag la inte ner någon energi alla på det och i den perioden hade jag inte heller upptäckt NH.

Idag mår jag sjukt bra, och jag hoppas av hela mitt hjärta att den energin smittar av sig när jag och hästarna är tillsammans. Har ni märkt när ni kommer till stallet och liksom är som en zombie ? Kvicken blir iallfall skit sur på mig då och nafsar och Schatal blir stressad.

MEN när jag glider in i stallet med glädje och ett visst lugn så är det 2 andra hästar jag har framför mig. Dom är positiva och vill vara med och kolla allt jag gör och villiga att arbeta det är en sådan känsla som man måste ha varit med om för att förstå. 

Känn av nästa gång du ska till stallet innan du kommer dit, är jag lugn, är jag taggad, är jag arg, är jag sur, är jag harmonisk ? Osv. Tänk sedan på hur hästen beter sig runt dig i alla dessa olika sinnesstämningar, det kommer att göra stor nytta kan jag lova. 

Funderade över varför min statistik har gått upp sen igår dagen, och så ser jag att självaste http://baraelvira.se/ har lagt upp detta inlägg http://baraelvira.se/2013/november/anledningen-till-varfor-jag-bloggar.html#comment

 

Mitt hjärta hoppade faktiskt ett extra slag och jag blev ruskigt glad över att hon uppskattade det inlägget för det är verkligen skrivet från hjärtat. 

 

Hon är den som har ändrat min syn på hästar helt och hållet och det är jag evigt tacksam för!

 

Läste nyss detta inlägg på den här bloggen : 

http://vivanolivia.blogg.se/2013/august/hovvard-2.html#comment

 

Fick tips om den av anonym och ska absolut läsa om det flera gånger för att förstå, hovens område tycker jag är svår att förstå mig på men nu ska jag verkligen bredda min kunskap inom detta område för att det är kul och för att det är det som är bäst för hästen, riktigt kul.

Om ni inte har hängt med på bloggen här tidigare så slänger jag upp lite om hur läget har sett ut förut och hur det ser ut nu. 

 

Kvicken har stått i ett litet stall hela livet (dvs det han även står i nu) men någonstans i Januri 2013 flyttade jag honom till ett stort stall cirka 10 min med bil ifrån där jag bor ( och även där stallet står) pga olika anledningar. Och väl där fick jag smaka på hur det var att stå i ett sådant stort stall istället för ett litet stall. Nu är vi dock tillbaka i lilla stallet på 3 boxar därav 2 av dom används av Schatal och Kvicken. 

 

Det som var kul i det stora stallet var att ha så mycket olika hästar runt omkring sig då det fanns islandshästar, shettisar, stora hästar, ponnyer m.m. Det var även kul till en början att ha människor omkring sig som var hästkunniga samt trevliga, men den åsikten ändrades efter tag, haha. 

När jag stod i stora stallet fick man verkligen se en ny värld, jag har alltid vetat att snack går omkring i större stall men fan vad irriterande det var, speciellt för en sådan som mig som inte kan hålla käften utan måste ge svar på tal om jag känner att personen i sig har fel eller bara är allmänt puckad, ursäkta ordvalet. 

 

 

Det blev konflikter om hurvida jag red Schatal, hurvida Kvicken betedde sig i hagen, hur mycket mat hästen fick m.m. + att ägaren till hela stallet endast satt inne i sitt hus och inte gjorde ett piss. Valackhagen på typ 10? hästar var katastrof, hagen var sönder, stona stod bredvid dom och en jävla massa rivalitet uppstod, speciellt mellan Kvicken och en annan av hästarna. 
Många påstod bakom min rygg att allt var Kvickens fel och att han minsan inte kan bete sig osv, men jag såg ett helt annat problem. 

 

Kvicken gillade damerna väldigt mycket, likaså gjorde en yngre häst, dom två kom i konflikt en massa gånger och många ansåg när dom pratade mig att det var andra hästen som betede sig fel, men bakom min rygg fick jag höra av andra personer att Kvicken var den dom ville ha bort ur hagen. 

 

SJÄLVKLART stod jag upp för Kvicken men insåg att han också gjorde fel, men vad fan ska man göra liksom? Det är hästar vi pratar om. Som tur var hade jag bra kontakt men kvinnan som ägde den andra hästen så vi 2 höll oss alltid på god fot. 

 

Med detta sagt vill jag säga att konflikter uppstår på stort stall och det gör det inte i det lilla som jag står i nu. 

 

DÄRFÖR rekommenderar jag absolut att stå i ett litet stall, fan vad skönt det är. 

Kvicken blev även väldigt mager och jag insåg där på våren att jag vill inte stå här längre, jag vill hem igen för det här stallet kommer aldrig blir ett hem för varken mig eller Kvicken, så vi drog hem 7 dagar sedan och fick Schatal med oss som var Kvickens box kompis, tänk så bra det kan bli ändå, lycklig. 

 

 

 

Ojojoj vad mycket inlägg man har läst om hur vida tjocka täcken man ska ha på hästen vs inte ha på hästen. 
Tänkte ta upp min åsikt i detta. 

 

Jag är en individ som kör på magkänsla, jag planerar aldrig att okej, nu ska min häst ha det här täcket för att det är -10 ute osv.

Farmor är den som släpper ut hästarna på morgonen och sätter på dom täcken och jag litar på hennes omdöme. De senaste veckorna när det har legat på 10-2 grader har vi bara på dom regntäcke ute i och med att dom rullar sig så förbaskat mycket. Sen har jag bara 2 andra tecken som är lite tjockare och till för vintern när det ligger runt -5-20. 

 

Jag som tänker mer vad som ligger i hästensnatur är att inte ha täcken alls, men man måste ta till vara på att både Schatal och Kvicken har täcken på sig och har haft det hela livet, så varför skulle jag välja att denna vinter inte ha täcken på dom? Jovisst, en förändring är aldrig fel men Kvicken som är 21 år nu (gammal gubbe) behöver möjligtvis det där tjockare täcket lite mer än vad Schatal behöver för att hålla sina leder varma och hållbara. Schatal däremot är van att inte ha jätte tjocka täcken på sig och kan till och med gå utan, det är ett val som är upp till mig och farmor. 

 

I övrigt tycker jag att man kan lägga ner den här heta debatten då ALLA kommer att ha olika tjocklekar på sina täcken, sen kan jag tycka att ha ett termo täcke redan nu är väl att överdriva men det är endast min åsikt. 

 

Jag har inte jätte stor koll på hovar om jag får vara helt ärlig. Jag vet att vissa föredrar att ha skor och andra inte, men frågan är om det är smaksak eller vad som faktiskt ÄR bäst för hästen? 
Det är ingen fråga jag kan svara på själv och jag är inte heller 100% säker att någon annan kan ge mig ett svar som är värt att lita på till 100%. 

Kvicken och Schatal har skor både fram och bak nu men Schatal brukar endast ha fram på våren, sommaren och hösten, vintern när det är lite mer halkperiod så har han bak, bestämt av hans ägare vilket jag tycker är ett smart val. Jag tycker at Schatal har börjat röra sig mycket bättre nu när han fått skor på bak, och mycket väl kan det också vara så, men då skulle jag vilja se vad en människa som förespråkar att INTE ha skor på hästen tycker om det, skulle vara intressant. 

 

Bild från google

                                                                                            Jag kan iallfall säga att jag vet att det här inte är en bra hov. 

Första gången Isabelle red ut hade hon snodd på Kvicken samt bett, andra gången martingal och bett, tredje gången bara träns med bett och idag kände jag att hon var redo för att rida på det bettlösa. 

Jag känner att jag har chansen nu att forma Isabelle från den stilen som jag förespråkar vilket är att rida på bettlöst. Jag har även chansen att lära upp henne på det sättet som jag vill att hon ska vilket är NH-sättet i hanteringen, som jag tidigare sagt vet jag inte mycket om själva ridstilen NH! 

Jag vill alltså redan nu lära henne att det går lila bra att rida utan ett bett i munnen, vilket hon också tyckte att det var. 

Jag frågade henne vad skillnaden var enligt henne och hon svarade: "Jo men det känns som om att det är mycket mer stabilare när man texempel ska göra en halt för det känns inte som att något glider runt och stör i munnen, det är mer ett stabilt sätt."

Intressant va? Kul att höra en åsikt som kommer från någon som endast ridit 20 gånger? 

För mig är det lärorikt iallfall. 

Just nu håller jag på att lära min kompis Isabelle att rida. Hon är verkligen super villig att lära sig vilket gör det lättare för mig också att lära ut för hon tar till väldigt mycket information. 

 Hon började följa med i somras.

Saker hon inte kunde i somras:

* leda en häst

*sätta på grimma, träns, sadel

*rida, trava, ridalätt

*läsa hästens kroppspråk

*vad foder är

*rida utan att jag håller i hästen

Och en rad andra saker! 

Idag kan hon :

*leda hästar

* skritta, trava, Ridalätt samt rida själv

* läsa av hästens kroppsätt på en bra nivå 

*sadla, tränsa, sätta på grimma och fixa kvicken helt Själv

* och vet vad foder är

Det är extremt kul för mig att se en sådan drastisk utveckling och det är himla roligt att se hur snäll Kvicken är med henne, en riktig gentleman!

Tar upp i ett annat inlägg när jag sitter vid datan hur vi började och var vi är idag. 

Hon fick rida på Kvickis och jag longerade Schatal lite, det gick jätte bra och Bella lär sig jätte fort!:D

Iallfall God morgon på er, min dag är lite oklar än så länge, har 2 lektioner i skolan och slutar 2, förhoppningsvis tidigare än så! 

(RIM??)

Sen är tanken att jag och Isabelle ska dra oss till stallet, hon ska få rida på Kvicken och jag tänkte ta en promenad med Schatal! Sen har jag ingen aning om vad dagen har att erbjuda, förhoppningsvis lite sömn, hehe.. 

Bara jag som alltid tänker att jag vill gå hem och sova efter skolan innan jag gått upp på morgonen? 

 

Det går inge tvivel om det. Jag har alltid älskat hästar oavsätt om det är en islänning,travare,shetlandsponny,halvblod,fullblod m.m, häst som häst, skulle kunna äga vilken som helst. 

 

Men har någonsin ifrågasatt om du hanterar den på rätt sätt? Om inte så är det dax att göra det nu. 

 

Jag kan bli inspererad av dig- om jag tycker att du är sjysst i din hästhantering.

 

Jag skrev tidigare att jag inte riktigt stödjer dressyren på samma sätt som jag gjorde förut, men det betyder inte att jag avskyr den för det, det är bara det att jag väljer att inte rida så längre.Jag vill däremot rida på ett mer avslappnat och harmoniskt sätt, och för mig är inte riktigt dressyren det, men det är såklart egen åsikt. Jag har aldrig riktigt varit en hoppryttare även fast jag ställt upp i många hopptävlingar och hoppat väldigt mycket för att det är skoj, men det är inget såhär nu jag känner att jag någonsin kommer att satsa på. 

För att komma in i ett nytt tänk (iallfall för mig) så behövde jag verkligen sätta mig in i det tänket till 100%, det gick inte för mig att vara lite halvdan. Jag behövde gå in i NHrollen på fullaste allvar och ta reda på vad det är jag inte tycker om dressyren,hoppningen,fälttävlan,bett,hagtider,uppstallning m.m Och nu ligger jag på en hyfsad nivå på vad jag känner inför allt detta, därför blir det enklare för mig att acceptera vad just du tycker och tänker också. 

 

Dock kan jag tycka att det här blir lite dubbel åsiker från min sida, men i grund och botten vill jag faktiskt inte smutskasta eller döma någon så hårt, jag vill bara visa att det finns en bättre väg att gå, det fick jag bevisat för mig själv. 
Därför kan det bli lite dubbla åsiker här på bloggen ibland för jag vill gärna inte att folk ska piska sina hästar när det inte går framåt, jag vill inte att man ska rycka tag i hästensmun, men jag vill samtidigt inte få det att låta som om att, det är NH som gäller och inget annat. 

Jag är öppen för åsikter och tankar, men sen är det även min uppgift som hästägare att välja det som jag vill lära ut och det jag vill föra vidare på min hästar, och det kommer endast vara den vettigaste hanteringen. 

 

 

 

 

 

Nu på senaste har jag verkligen känt att jag vill blogga, och inte bara om hur dagen var i stallet med Kvicken och Schatal. Sjäkvlart kan det bli lite långtråkigt att läsa mina inlägg om hur dagen var i stallet men det är ungefär det jag har att skriva om killarna eftersom att jag inte tränar för tränare, sällan har någon med mig som fotar och filmar, men det kanske det ska bli ändring på eller vad säger ni? 

 

Många som har häst och bloggar har oftast mycket att skriva om hur det gick att träna för att marioteten tränar för tränare men jag gör inte det, och det kan man tycka vad man vill om men jag förklarar lite. 
Jag har valt att inte träna för tränare med någon av hästarna, förra året var jag med på några hopplektioner med Kvicken och det var kul, men jag vill träna på helt andra villkor nu, dvs hitta en westerntränare, NH-tränare eller Akademisk ridkonstlärare, och för mig är det nytt och vet inte riktigt vart jag ska börja. 

 

MEN just nu känner jag att jag klarar mig utan tränare, Kvicken har jag tränat dressyr på några gånger för tränare men aldrig regelbundet och det har gått bra men annars har han och jag fått lära känna varandra på helt egenhand vilket jag tycker har funkat väldigt bra. Likadant med Schatal, vi får lära känna varandra både från ryggen och marken utan tränare, det funkar helt okej det med men på honom skulle det vara lite mer aktuellt att träna för tränare då han är lite knepig i ridning. 

Jag tar studenten nu i Juni 2014 och har lite tankar i huvudet som jag vill ska uppfyllas, dvs lägga ner mer tid på hästarna och verkligen spendera timmar med dom och träna och lära känna dom bättre än vad jag gör idag. Även fast jag har haft Kvicken i 5? år nu så finns det alltid saker kvar att lära, det är jag absolut öppen för.