lissegotze

Ja vem kan det vara om inte Schatal?

Haha nej men jag har en häst som skrittar och travar men inte galopperar, hur känns det tror ni? För det första så frågar jag honom inte längre om vi ska galoppera, varför fråga om jag vet att jag kommer få ett nej och hela ridpasset blir förstört?

 

Det här tar tid. Det kanske verkar töntigt att inte tvinga honom till att gå framåt men jag ska säga er att det går inte. Schatal är en mycket stark individ och han går inte att tvinga till något och jag VILL INTE tvinga honom till något. 

Tålamod och uppmärksamhet är mina största styrkor när jag rider på honom. Jag vill inte riskera någonsin att han stänger av under ett ridpass, en häst som stänger av är nästan värre än en häst som visar vad den tycker genom fysisk aktivitet. 

 

Det här med tålamod är något jag absolut måste jobba med. Jag kan inte hoppa upp och förvänta mig att han kommer att gå framåt varje gång utan jag måste alltid börja någonstans. 

Sen att han kan galoppera i hagen och galoppera fritt utan ryttare är för att det är ingen press på honom, han gör det för att han vill göra det. Galoppen har alltid varit ett stort problem för honom och jag ska tala om för er när han slutade vilja galoppera i ett annat inlägg. 

Nu när jag tar med människor till stallet (eller när det väl händer) så "lär" jag ut om helt andra saker än vad jag gjorde förut. 
Förut brukade jag lära ut om hur man sadlar en häst, tränar en häst, ni vet basci teroi delen som man lärde sig på ridskolan, men det gör jag inte längre ÄVEN FAST DET ÄR VIKTIGT OCKSÅ så finns det viktigare grejer. 
Exempel:

Häromdagen följde min syster Eve med till stallet för att ta in hästarna, borsta och sedan ge mat och släcka. Jag stod och borstade på Schatal och Eve står framför honom utanför boxen. Helt plötsligt lägger han bak öronen och gör ett litet "utfall" mot henne,(utfall är att överdriva men han gör en markering mot henne). Det jag gör då är att direkt backa honom och säger till honom att nej, ska du bete sig sådär så får du inte vara med oss. 

Han backade då in i boxen och blev sur men lugnade ner sig efter några sekunder och bad om att få komma tillbaka vilket han då fick, kommer han med en trevlig attityd så får han mer än gärna vara med oss. 

 

Jag förklarade då för Eve istället hur en häst reagerar på en närvaranade och kroppspråk och hur man kan göra för att hantera det och gå vidare. Hon tyckte det var jätte intressant och tyckte allt lät logiskt och sedan gick vi till Kvicken så att hon fick lära sig hur han fungerar .

 

Han försökte då naffsa på henne men då visade jag genom att ta min arm och lägga den mot hans mule att- han tänker inte bita för hade han velat bita nu så hade han gjort det. 
Det du kan göra då är att blockera sa jag, blockera mot mulen utan fysisk kontakt. Hon testade det och till slut slutade Kvicken att försöka naffsa på henne. 

 

 

Okej, så igår när jag skulle sadla Schatal så ville han inte riktigt bli sadlad. Han la bak öronen och när jag skulle gå runt på andra sídan óch dra ner sadelgjorden så lyfte han höger bakben och markerade. Jag bestämde mig för att inte rida honom då. 
Hur sugen jag än var på att skritta ut och mysrida så kände jag att jag ville lyssna på hans signaler och dom sa ett klart och tydligt nej. 

 

Har funderat på om det är sadeln som ligger fel nu och ska kanske försöka rida i hans gamla sadel som jag vet ligger bra. Ända anledningen till varför jag egentligen bytte sadel var för att i hans egna dressyrsadel kände jag mig ostabil och det kändes som om att jag skulle ramla av om han gjorde något- min osäkerhet alltså. 

Får smörja upp hans gamla sadel igen och testa den igen och se om det blir någon skillnad! :D

 

Kvicken däremot var hur redo som helst för att ridas ut på en skrittur. Han stod förväntansfullt utanför boxdörren och väntade på att bli sadlad. När tränset kom fram stoppade han in huvudet direkt också, där märker man en tydlig skillnad på en häst som vill bli riden och inte riden. 

 

Får se vad jag hittar på idag med killarna. Underlaget är åt helvete nu när det snöat mycket för 2 dagar sedan och helt plötsligt är det + grader ute och allt håller på att smälta vilket betyder enorma iskockor under hovarna när dom trampar i snön..... usch -.- 

 

nej hörrni, nu är jag inne i en liten svacka igen och har noll motivation till något. Har ingen som helst lust att rida osv men känner mig bara så grymt taskig och elak mot hästarna när jag bara kommer dit och borstar och gosar, tar inte ens en promenad... 

 

Jag vet att jag är en sådan som påverkas extremt mycket av vädret och just nu suger verkligen vädret, igår snöade det och idag regnar det, blir så less!!!

 

Killarna mår iallfall jätte bra och dom är som sagt väldigt med mig i stallet och ska hålla koll på vad jag gör och är jätte nyfikna så det går ingen nöd så, utan mer att jag blir arg på mig själv när jag inte riktigt gör någon aktivitet med dom. 

 

Jaja, man måste få ha svackor ibland och det får man lära sig acceptera, hoppas jag blir mer taggad och motiverad snart!

Ha en bra söndag allesammans!

 

 

Idag tog det lite längre tid för hästarna att komma in, fick nog stå och vissla i hela 2 minuter iallfall ;) Men när dom fick syn på mig kom dom galopperandes ner för backen och mötte upp mig, gulliga. 

 

Vi hade en sådan där jäkla bra dag i stallet idag. Jag har tidigare pratat om att leva i nuet när man är med hästar och det gjorde jag verkligen och jag mår alltid sååå jäkla bra då, känslan är nästintill obeskrivlig. 

 

Dom hade super stort fokus på mig, Kvicken skulle vara med HELA tiden. Shatte (ja han har fått ett smeknamn!!!) var super gullig idag och skulel gosa och bli pysslad med. Han fick sin man flätad och måste säga att den säkert växt 2 decimeter sedan i somras. 

Nej, ville bara kika in och säga att vi hade en fantastisk dag idag och jag bara känner hur mycket jag älskar dom, var väl det jag ville säga!

Ha en fortsatt trevlig kväll! 

 

Kan börja berätta vad jag rider med. 

 

Båda hästarna går med ett sidepull träns från hööks. 

Ja jag har ju redan börjat om med hanteringen av hästar och det är en process som kommer att ta hela livet att lära sig. 

 

Nu vill jag däremot börja om i ridningen också.
Jag har som sagt förstått att både Kvicken och Schatal lägger sig för mycket på bogarna, ett problem som är svårt att acceptera då jag gärna vill tro att dom går bra i ridningen. DOCK har jag inga bilder på de senaste ridpassen och jag skulle vilja säga att det har ändrats något sedan i somras. 

 

För att kunna ändra på sig måste man verkligen acceptera de fel man gör och sedan be om råd och börja om. Att börja om kan kännas svårt och jobbigt i och med att man vet att det kommer att ta ett bra tag, men jag anser att det alltid är värt det. 
Klart det känns jobbigt att faktiskt inse att båda hästarna lägger för mycket vikt på frambogarna men det är också något jag måste förstå och ändra för då kommer det bli en häst som håller i längden.

 

Det här är dock inte något jag kommer att börja med precis idag, utan mer när jag känner mig motiverad och känner att jag kan lägga ner min energi på det och inte bara köra typ 2 gånger i veckan med båda hästarna. Det här är något jag måste lägga krut på när jag känner att jag har all tid i världen. 

Det lättaste hade ju att vara att hoppa upp och  rida mellan hand och skänkel, men jag tror inte det kommer ge bra resultat alls för det blir som om att jag ger dubbla kommandon då och sen att rida mellan hand och skänkel tvingar egentligen mer ner en häst i form och inte speciellt mycket mer än så. 

Jag och hästarna ska arbeta tillsammans och inte jag mot dom och dom mot mig. Jag tror starkt på att han häst kan jobba lika bra utan att rida på styrka. 

 

 

 

 

Fodret för en häst är väldigt induviduellt och jag personligen är inte jätte duktig på allt som har med foder att göra.

 

Till att börja med kan jag säga att jag inte har någon beräknad foderstat på någon av hästarna utan Kvicken får det han alltid har fått vilket är 2 liter fibergi varje dag samt en halv liter havre, havren har jag dragit ner på nu när han inte rids så mycket som han gjorde exempelvis i somras. 

Schatal får runt 1 liter fibergi varje dag, alltså en halvskopa varje mål och där tänkte jag väl mest att han också skulle få något för att Kvicken fick något. Som ni märker har jag inte tänkt igenom detta allt för mycket. 

 

Höet är ju absolut den viktigaste näringskällan för en häst. Egentligen tror jag att båda hästarna skulle klara sig fin fint utan kraftfoder men jag vet att båda hästarna älskar det så varför ta bort om det inte gör skada på någon av dom. 
Höet är ju basfodret och alla hästar bör klara sig endast på hö men man väljer att lägga till massa andra energier för att man tror att det på något sätt ska hjälpa hästen, vilket det kanske gör men kort och gott så ger jag fodret för att dom tycker om det så mycket, finns ingen direkt baktanke med det. 

 

Dom får två kraftfoders mål per dag, ett klockan 8 på morgonen och ett runt 7-9 tiden på kvällen beroende på hur länge jag är där osv. Hö får dom runt 10 kg var varav även det är utspritt under hela dagen. Eftersom att jag inte ger dom mat på morgonen eller på dagen(det gör min mamma, halvpappa och farmor)så kan jag inte säga exakt vad dom får i och med att vi aldrig mäter upp mängden, men om jag tror rätt så får dom den mesta inkomsten på kvällen då det är jag som fodrar dom. UPPSKATTNINGSVIS tror jag alltså att dom får runt 10 kg per dag. 

Hur ofta man bör fodra är helt klar upp till var och en och hästen som individ, men uppskattningvis skulle väl jag säga 2-3 mål per dag.Hö är ju iof bra att sprida ut lite oftare. Hur gör ni med fodringen ?

Det var ett tag när Kvicken gick ner i vikt som sagt på andra stallet och då började vi ge honom lucern men det verkade inte alls bita på honom i och med att miljön var så stressande för honom, men så fort han kom hem igen så la han på sig alla dessa kilon han tappat. 
Ja fibergi vet jag iallfall är en liten hull-ersättare, alltså att man kan ge hästar som har lite svårt att hålla vikten på en jämn nivå och dom som är lite undernärda. Havre är ju energi och det får Schatal inte men Kvicken. 


Men som sagt skulle kunna ta bort kraftfodret helt i och med att jag tror mest på höet. 

En bra sak är att när jag gick på Veda med skolan så fick vi lära oss massa om foder och jag förstår ju en hel del om hur hästen tuggar och vad som händer i kroppen osv med fodret men det är lite halv luddigt och jag orkar inte riktigt tänka till och eftersom att jag inte är jätte duktig inom området så vill jag inte göra fel uttalande heller :) 

 

Hoppas jag besvarade alla dina frågor och att det blev ett förståerligt inlägg!

 

När Kvicken och Schatal flyttade hem till lilla stallet i somras så var det ju den här frågan: "vilket hö ska dom ha?" en ganska knepig fråga i och med att vi endast haft kontakt med foderby innan och fått hö därifrån. 
Men tyvärr funkade det inte att vi köpte hö där någe mer eftersom att han inte hade så mycket hö och vi ville gärna köpa så att vi hade hö i en längre period framöver. 

 

Nu i oktober? köpte vi hem nytt hö av någon som bor 1,5 timmar härifrån och det var ett lass på 50 balar tror jag. Det höet var väldigt grönt och fräscht, balarna vägde 10 kg styck och var lätta att ha och göra med. Hästarna fullkomligt älskade det höet. Sen tog det slut och vi ringde runt en massa och det visade sig att en kille som bodde typ 2,5 timmar härifrån hade 1 ton hö han ville sälja. 

Det höet var stooora balar på 20 kg styck och kompakt packat men inte hårda i stråna utan faller lätt sönder. Hästarna tyckte det var gott men hade inte alls samma aptit som med det gröna höet så vi bestämde oss för att åka och hämta yttligare 50? balar därifrån och nu har vi alla upplastat med hö i höförrådet. 

 

Det vi gör är att ge 20 kg höet på kvällen utblandat med lite 10 kg höet och på morgonen får dom 1 kaka var av det gröna höet samt ute i hagen sen får dom yttligare hö eftersom att dom annars bara strör runt det i boxarna på morgonen. 

 

Iallfall så har vi hittat det höet som hästarna verkligen älskar och har aptit på och det är väl lite mer godishöet eller vad man ska säga, dom får inte lika mycket av det höet som dom får av 20 kg höet pga att det är mycket mer hö av dom. 
Ibland är jag dock lite extra generös och bara ger dom det gröna höet, vilken lyx va? hehe. 

 

Gröna höet till vänster och 20 kg höet till höger. Stor skillnad på balarna va? Har dock tagit 2 kakaor av det gröna höet på denna bild men skillnaden är ändå stor. 
Jag själv föredrar också dom gröna balarna i och med att dom är mycket lättare att bära på, 20 kg höet skär sönder händerna eftersom att dom är så hårt ihop snörade.... 

En sak ni inte vet är att jag har en förkärlek till alla djur men speciellt hundar och hästar. 

 

Hundar är ett fantastiskt djur som faktiskt, inte skiljer sig jätte mycket från hästar. 

 

Jag kollar mycket på programmet "mannen som kan tala med hundar" där Cesar åker ut till folk som har problem med sina hundar på ett eller annat sätt. Ett kommande problem är hundar som är dominanta,nervösa eller rädda. 

 

Då när jag kollar på det här programet så kan jag inte hjälpa att se en koppling mellan hur man arbetar med hundar samt hästar. En nervös hund behöver en ledare, likadant för hästar. En dominant häst behöver en bestämd ledare, likadant med hästar. En rädd hund behöver en ledare, likadant med hästar. 

 

Cesar pratar mycket om sinnesstämning, ditt sinne kommer hunden att läsa av, precis som med hästar. Ditt kroppspråk har stor betydelse, precis som med hästar. 

I dagens program var det en hund som var nervös/rädd och en hund som var dominant, en och samma ägare på båda hundarna. Cesar kommer dit med sin pitbull Junior och låter ägaren till dom andra två hundarna ta över Junior och arbeta med honom. 
Ägaren var nämligen väldigt rädd för pitbullar så för Cesar var det en självklarhet att ägaren skulle få jobba med Junior. När ägaren sedan skulle presentera Junior för sina egna två hundar hade han hittat ett lugn och båda hundarna accepterade Junior direkt pga att ägaren visade att Junior inte alls var något farligt och eftersom att Junior visade tillgivenhet till ägaren så visade han även för de andra hundarna att ägaren är något att lita på. 

 

Hunden som var rädd följde med i varje steg, för en rädd hund har det redan i tänket att följa efter den som är ledaren, den dominanta följde också efter men kunde gå först och var mer aktiv. 

 

Jag kände en direkt koppling till detta med Schatal och Kvicken. Även fast inte Kvicken är dominant så är han inte rädd/nervös och går gärna först. Schatal däremot som är lite rädd/nervös följer alltid efter för han vill inte vara ensam.

 

Det är kul för jag lär mig minst lika mycket av att kolla på Cesars program som har med hundar att göra som jag gör när jag kollar på folk som håller på med hästar, intressant. 

Går en häst bra för att den går i form? Nej, inte nödvändigtvis och inte i många fall, tyvärr. 

Jag har även bett lite om råd och då kommit fram till att både kvicken och schatal lägger för mycket vikt på bogarna istället för att flytta vikten till bakbenen. 

Det jag kan göra nu är att börja om från skritten, med båda. Rör sig bogarna fritt och är dom mjuka och avslappnade ? 

Följer jag mjukt med i deras rörelser och gör dom plats för bakbenen att sätta sig under sig? 

Det vi ska göra nu framöver är att länga steget på långa tyglar så att det inte blir något motstånd för dom att få chansen till att då bakbenen under sig mera. 

Osv.... 

Vad är det här? Såklart att alla tycker om olika färger och vissa tycker om andra mer än andra men den här "Har aldrig gillat skäckar men du har fått mig att ändra syn", fan är det för skitsnack egentligen? 

Det är ju lite som rasism bara det att hästarna varken bryr sig eller vet vad vi säger om dom. MEN, det känns jävligt hemskt om någon ska ogilla en häst pga dens färg tycker jag. 

Dom här crémefärgade hästarna med rosa på nosen och runt ögonen kommer jag ihåg att det var många som hatade på förut men jag var bara såhär, jag tycker dom är super gulliga precis som jag tycker att alla andra hästar är super gulliga. 

 

Nej, det här tycker inte jag är riktigt okej faktiskt.

Jag har tidigare nämnt lite smått om hur mina sovrutiner ser ut och dvs, inte jätte bra. 

Natten från fredag till lördag somnade jag vid 03:30 gick upp klockan 12:00, var uppe till 14:15, gick och la mig igen till klockan 17:00, gick upp, somnade 06:00 på morgonen lördag-söndag och gick upp klockan 13:00 idag. 

EGENTLIGEN så rör inte det här mig sååå mycket MEN jag hade nog brytt mig ännu mindre om jag inte hade velat dra till hästarna lite mer på dagarna, fast det blir inte av i och med att jag har rutiner nu (hör och häpna). 

Varje dag åker jag till stallet runt klockan 6 nu, rider/longerar/gör något annat och sen åker jag liksom hem igen... 

 

Iallfall så gör det här att jag klarar av att vara uppe huuur länge som helst på nätterna men inte på morgonen, vilket iof är obvious då natten typ blir morgonen, heh. 
ÖNSKAR att jag var mer av en morgon människa för mornar i stallet är faktiskt underbart när man väl är där, menmen what to do...

 

Igår var tanken att vi skulle longera lite men jag blev lite uttråkad och longerade kanske 10 min. 

 

Istället gick jag och Schatal upp till skolan för att kolla om han reagerade på alla konstiga föremål som finns där uppe. Det finns bland annat klätterställningar, bänkar, gungor m.m. 

 

Vi gick mellan 3 bänkar som inte alls har stort avstånd mellan, gick utan problem. Sen gick vi in i ett litet "bås", bild:

Man ser inte på bilden att det finns en vägg på andra sidan, den kom precis ur bild så det var rätt tight för Shatte men han gick in och stod där lugnt. Kom att tänka på transporten och att det här är snarlikt i utrymme. 

 

Sen gick vi ner till gungorna. Jag satte mig och gungade lite och hans reagerade inte alls märkvärt förutom att han kollade på när jag gungade, haha. 
Det är 2 st gungor bredvid varandra med ett utrymme på kanske... 60 cm mellan och jag gick igenom där och han tvekade lite först men sen kom han igenom som en liten kanonkula. 

 

Det jag vill säga är iallfall att han är inte så jäkla rädd när jag leder honom och går först på marken. Men så fort man sitter på eller det kommer till en transport så går det inte alls lika bra, vilket är synd men det går framåt iallfall :) 

Jag älskar när allting börjar blomstra igen, det är så jäkla härligt och jag får en helt ny energi i kroppen då! 

Inte lång tid kvar nu, blicka framåt!!!

Härliga onsdag!! 
Har varit ledig från skolan idag vilket har varit extremt skönt!

Det blev ingen dags tur till stallet idag i och med att jag är för lat, tragiskt men sant. 

Åkte till stallet vid 6 för att longera min fina kille Kvickis. Jädrar va pigg han var idag, helt sjukt, ännu mer energi än vad Shatte hade, och Shatte var ändå piiiigg när jag longerade honom!

Han fick iallfall springa av sig så mycket som han ville vilket tog typ 10 min , han körde några varv i fullfart och några små studssprång på det också! 

 

Efter ett litet tag lugnade han ner sig och började fokusera på mig. Det är så kul för jag och Kvicken funkar så jäkla bra överallt förutom i typ boxen och i hagen, det har dock blivit mycket bättre nu men det är inte riktigt som när vi går ut och går eller rider än.
Dock funkar det jätte bra att vara med honom när han är lös om det är typ i ett ridhus eller i en inhägnad paddock, undrar varför det är så... 

 

Iallfall så lyssnar Kvicken sjukt bra på röst och energi. Det räcker med att jag säger trav så kommer han upp i trav och likadant om jag säger galopp så kommer han upp i galopp, och hooooo är då att han ska lägga ner en växel. 

Han är super okomplicerad att longera och han hittade en väldigt fin takt mot slutet. Men han är så jäkla pigg nu, skulle vara bra om jag begav mig ut på ett riktigt galopp pass snart, kanske på fredag ;)

Ha en bra onsdagkväll!

 

 

 

 

Idag tog jag in hästarna vid 20 över 6 och bestämde mig för att longera Schatal. 

 

Jag har ju berättat om hur det gick förra gången, men drar en snabbis igen.
Han var okoncentrerad på mig, väldigt pigg och studsig samt att han betedde sig dominant gentemot mig också. Dvs att han vänder upp rakt mot mig och lägger bak öronen samt blåser upp sig. 

 

Idag däremot!!! Han var såååå jäkla fin idag. Han lyssnade konstant hela tiden, han var inte alls svår att få upp i trav eller galopp, han vände inte upp rakt mot mig och visade missnöje. Allt gick som på räls idag och "smooth" som man brukar säga.
Det var kravlöst utan några konflikter vilket var oehört skönt, då fick jag det sagt att jag gjorde något rätt förra gången vilket alltid är kul att se såhär i efterhand.

 

Vi höll på i cirka 20-25 min sen fick det räcka. JUSTE! Han hade mycket bättre takt idag också, kom upp lite högre i formen av sig självt och började jobba uppåt. Kommer nog fortsätta blanda lite longering och ridning nu framöver då han verkar tycka det är kul och han blir mer och mer framåt för varje gång, kul!!

 

Vi väljer vilket stall våra hästar ska stå i, vi väljer vilken utrustning hästen ska ha, vi väljer när vi tar in och ut hästarna samt fodrar dom, vi väljer vilken helg vi ska tävla, vi väljer vilka dagar dom ska hoppa på, rida dressyr på och vila på, vi väljer vilken flock våra hästar ska ingå i, vi väljer hur stora ytor de ska ha att röra sig på, vi väljer alltså utefter ifrån vad VI tror är bäst för hästen. 

 

Det är därför det är såååå viktigt att hästen får vara med och säga vad den tycker i många tillfällen.
Men vi människor förstår inte alltid, men det vi bör förstå är att hästen inte bråkar för bårkandets skull, den bråkar av en aledning även fast det inte är något vi alltid förstår. 

 

Det är då vi ger i svar genom att fmed fysisk kontakt straffa hästen eller med kroppspråk och röst ryta till utav helvete. 

 

Vi alla vet ju vad apatiskt tillstånd är nu va? Det är när individen stänger av och kopplar bort hjärnan, vill inte vara med i situationen och undviker kontakt på alla stadier. En sådan häst kan du sparka och kicka på hur mycket som helst utan att få ett svar ifrån, det är då frutrationen byggs upp i människohjärnan. 

 

Men det jag menar är att, när är det egentligen okej för hästen att få tycka till och säga ifrån? När är det faktiskt okej enligt dig? 
För mig är det okej i alla situationer, det är ALLTID upp till mig att lösa situationen om en konflikt uppstår mellan mig och hästen. 

 

 

Att vara ledare är något vi flitigt använder oss av i hästvärlden, men vad betyder det egentligen att vara ledare över sin häst?

 

När du söker titeln som ledare så är det ingenting som bara kommer att hända, du måste förtjäna titeln för att hästen ska ge den till dig. 

 

Att vara ledare över sin häst är ett stort ansvar, du kan inte agera ledare ena dagen och andra dagen låta hästen ta över som ledaren, du måste alltid se till att vara ledaren.
Ledaren är den som har mest kunskap och som tar sitt ansvar i alla situationer, om hästen inte känner att du kan bidra med dessa två egenskaper så kommer den heller inte att se dig som ledaren. 

 

Sen måste man ha i åtanke att en ledare är egentligen någon som dessutom spenderar all sin tid med flocken, och vi människor tillbringar alldeles för lite tid med våra hästar för att egentligen kunna tänka tanken om ett ledarskap. 

 

Det finns även olika typer av ledare. Den dominanta ledaren som leder för att kontrollera och dominera sin flock, den ledaren ser ofta mer till sig själv än till hela gruppen. Sen finns den passive ledaren som alltid handlar utifrån gruppens bästa och ger individen utrymme och frihet. 
Vilken ledare skulle du föredra att vara och vilken ledare skulle du föredra att ha? 

Med detta sagt så är det klokt att se din häst som en partner, det ska byggas respekt från bådas håll. En säker ledare behöver sällan bråka och är dessurtom ödmjuk, de skapar istället trygghet och harmoni.